Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIDÅ
bar i halsduken, var med all säkerhet värd ett tusen
kronor. Men hvad förslog det! Emellertid gällde
det nu att samla tankarna, ej låta dem irra som de
gjort hela tiden, sen han underrättats om en
välgörares död och ett därpå följande bankbeslut.
Samla tankarna. Det var en fruktansvärd
förödmjukelse, han i natt skulle utsättas för. Han hade
aldrig blifvit förödmjukad förr, nej, aldrig i hela
sitt lif. Däremot hade han visst ofta förödmjukat
andra — hur skulle det kunna undvikas? Sådant
där småfolk, kräk, kryp, bokhållare, vaktmästare och
medlemmar i småföreningar, och så vidare. Å ja,
det fanns storfolk också, han trampat på tårna —
omtyckt var han ej, det visste han nog, men det
hade aldrig bekymrat honom. Inte förr. Nej,
inte förr.
Samla tankarna. Hur var det nu egentligen.
Han hade alltså tänkt vända sig till en man, som
hatade honom, vända sig till mannen med en
bekännelse, en förfärlig bekännelse... Han, den gamle
och aktade, järnviljan och stöttepinnen, till den unge,
den unge. Han skulle vända sig...
Och så, hvad var det han sedan skulle göra
efter bekännelsen eller — eller förtroendet.
Bön-falla, tigga — ha, bönfalla! Det var något nytt,
nu skulle det riktigt komma. Nu var det hans tur.
Samla tankarna — för guds skull samla tan-
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
