Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
UR LARMET
snön liksom själflyste, ett likblitt ljus öfver
snölakanet. Villan tecknade sig konturskarp
mot stjärnhimlen, på hvilken blott ett par
ofantliga skybigar hvälfdes frin öst till väst,
ej olika teckningen af kometsvansar.
Betjäntens ögon vande sig genast vid öfvergången.
Och han såg en rad fotspår som från tullsidan
promenerat upp mot huset. Först till
hörnfönstret och sen i en vändkurfva fram till
verandatrappan och vidare uppför den. De
svarta märkena, som tydligen satts af fötter
i galoscher, liknade ett led af mullvadar i
gåsmarsch. — Långt till höger såg han sina
egna aftryck, och de nya kunde heller icke
vara jägmästarens ty de ledde enbart upp
till huset, voro icke dubbelspår, icke en
återvändandes, men en kommandes.
Han hade så när släppt filtpacken.
— Hade jägmästaren märkt, att
köksdörren var olåst? — Nej, ty spåren visade, att
den nattliga besökaren — och hvem det var,
var icke Palm osäker om — gått direkt upp
till närmaste upplysta fönster och knackat
på. I går natt badade hela våningen i ljus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>