- Project Runeberg -  Henri Bergson : tänkesättet Bergson i dess grunddrag /
40

(1914) [MARC] Author: Algot Ruhe - Tema: Philosophy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 2. Friheten - Själslivets skiftningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till och med uttrycket, att en förnimmelse kan vara två,
tre, fyra gånger intensivare än en annan förnimmelse av
samma art. Det har inom vetenskapen utförts omfattande
undersökningar från synpunkten av medvetenhetstillståndens
mätbarhet — psyko-fysiologien bildar en skola med stora
anspråk. Vanliga sunda förnuftet uttalar sig för övrigt utan
minsta tvekan i samma riktning; man säger, att man är
mer eller mindre varm, mer eller mindre bedrövad, och den
skillnad man gör på mer och mindre stöter ingen, ehuru
dessa subjektiva fakta icke uppta något rum. Här ligger
emellertid en mycket dunkel punkt och ett vida mer
omfattande problem än man i allmänhet föreställer sig.

När man säger, att ett tal är större än ett annat eller
en kropp större än en annan kropp, tänker man i bägge
fallen på olika stora rum, och man kallar det rum större,
som innesluter ett annat. Men hur skulle en starkare
förnimmelse kunna rymma en förnimmelse av ringare
intensitet?

Ett tal säges överskjuta ett annat, när det uppträder
efter detta i den naturliga talräckan, det mindre talet
innehålles då i det större — det större innehåller det mindre.
Men själstillstånd äro ju icke ting, som kunna läggas till
varandra — liksom kulorna på ett räknebräde — hur kan
man då behandla dessa intensiva storheter som vore de
extensiva, utsträckta? Hur kan man tala om kvantitet och
storhet, när varken något som innehåller eller något som
innehålles är för handen? Vad har det rumlösa, som
storhet sett, för gemensamt med det rumliga? Naturligtvis
måste det som skall kunna sägas växa eller förminskas
vara delbart och alltså rumligt, där måste det mindre vila
så att säga i skötet av det mera. Men sådana förhållanden
råda icke inom själens liv.

Dock instämmer sunda förnuftet härvidlag med
forskarna — vi icke blott bruka samma ord, utan erfara i
bägge fallen ett likartat intryck, vare sig vi tänka på en
större intensitet eller en större rymd. Orden »större» och
»mindre» framkalla bådadera samma föreställning, samma
bild av ett innehåll i något som innehåller det. Vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bergson/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free