Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 2. Friheten - Jagets frihet och materiens bundenhet - Den psykologiska determinismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
personer och att sluta, att dessa samma orsaker än en gång
skulle frambringa samma verkan. Man bortser från den
grundskillnad mellan den yttre och den inre världen som
den föregående undersökningen avslöjat för oss.
Den psykologiska determinismen.
Den psykologiska determinismen föreställer sig vårt
medvetenhetstillstånd i nuet såsom med nödvändighet
betingat av föregående tillstånd, låt vara icke matematiskt
strängt, utan snarare så, att övergången enligt erfarenheten
låter förklara sig av någon enkel grund, varvid det följande
tillståndet liksom lyder kallelsen av det förra. Onekligen
förefinnes det ett visst förhållande mellan det aktuella
tillståndet hos medvetandet och varje nytt tillstånd vari detta
övergår. Men är detta förhållande, som förklarar
övergången, tillika dess orsak?
Den determinism som bygger på läran om
idéförbindelser, associationismen, betraktar jaget som ett knippe av
psykiska tillstånd, bland vilka det starkaste har övertaget
och drar de andra med sig. Psykologer som Stuart Mill,
Bain och Fouillée uppställa begär, fruktan, frestelse, känslor
av lust och smärta o. s. v. som skilda ting, som motiv
mellan vilka det rent av kan uppstå konflikter. Denna
betänkliga förvirring beror på den svårighet språket har att
uttrycka nyanser av inre tillstånd. Så snart man söker
klargöra för sig ett medvetenhetstillstånd, analysera det, splittras
detta i eminent betydelse personliga tillstånd i opersonliga
element. När man ersätter det konkreta fenomen som
försiggår i själen med den konstgjorda efterbildning filosoflen
gör därav, då förblandar man förklaringen på faktum med
faktum själv.
Vid förbindelser av helt enkla och så att säga
opersonliga sensationer passar associationsteorien, ty på ytan står
jaget i beröring med yttervärlden, och denna yta bevarar
intryck av tingen och förbinder dem sålunda med varandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
