Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 3. Kropp och själ - Två former av minne - Igenkännandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
en subtil intelligens, det arbetar som en fin mekanik —
dess spel är också ordnat och övervakas alltjämt av det
rena, själsliga minnet. Härav uppstår lätt en felsyn: att
rörelsevanorna skulle vara basen för och orsak till de
medvetna erinringarna — att hjärnan skulle upplagra erinringar,
vilka sedan genom någon hemlighetsfull process, ett
verkligt under, kunna dyka upp och återföra oss till det
förflutna.
Igenkännandet.
Denna återgång till det förflutna utgör i själva verket
ett av erinringsprocessens mest svårlösta problem.
Hur går till, fråga vi först, att vi känna igen en
erinring som en bild ur det förflutna?
Den vanliga bekväma hypotesen om spår i hjärnan, om
celler som upplagra erinringar som väckas genom
association med liknande bilder e. d.; den för oss ej långt. Om
igenkännandet skedde på detta sätt, skulle det givetvis
upphöra när bilderna försvunnit och däremot alltid äga
rum så snart de åter uppträda. Men erfarenheter på
nervsjuka visa att bilder kunna uppdyka utan att personen
är i stånd att utföra rörelser, liksom han å andra sidan kan
utföra rörelser utan att bilder dyka upp. Det tycks alltså
finnas två former av igenkännande: den ena tar sig uttryck
däri, att kroppen med en automatisk rörelse besvarar en
upprepad perception. Här består igenkännandet snarare i
en handling än i en föreställning. Men bakom dessa
vaneminnen lever samtligheten av våra bildminnen, färdiga att
vid första givna tillfälle smyga sig in i den aktuella
percep-tionen och slukas av den.
Förhållandet kan också uttryckas på det sättet:
igenkännandet av ett objekt sker genom rörelser, när det väckes
av objektet. Igenkännandet sker genom föreställningar, när
det utgår från subjektet *).
*) Emile Steinilber, Essai critique sur les idées philosophiques
contemporaines. Edition de la Société d’études philosopniques. Paris
1912, sid. 277.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
