Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 3. Kropp och själ - Intellektionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
på spaning efter en mening, skulle känna sig ohjälpligt
fumlande.
Den råa perceptionen är ett enkelt suggestionsmedel, en
maning till minnet. Den suggererar oss en skematisk
föreställning som vi sedan — med uppmärksamhetens bistånd
— kunna omdana till konkreta bilder som täcka tingen.
Detta belyses ytterligare, om vi granska de högsta
formerna av intellektuell ansträngning, uppfinningens
mekanik.
Hur kan man lösa ett problem annorledes än genom att
till en början föreställa sig det som löst? Med ett språng
försätter man sig till slutresultatet, till det mål
förverkligandet gäller — sedan består arbetet i att utfylla det
mellanrum man hoppat över, att med de förverkligande medlens
ledtråd i hand på nytt treva sig fram till målet. Men hur
vore det möjligt att se målet, utan känning av medlen?
Vi tänka oss en författare som bygger upp en roman,
dramatikern som tecknar typer och situationer, musikern,
poeten, alla utgå de från något allmänt, ett intryck, en
stämning som det gäller veckla ut i toner och bild, från en tes
som skall belysas genom ett händelseförlopp, en
känsloskildring eller genom beskrivningen av en social miljö, kort
sagt, från något abstrakt som de vilja ge liv. De arbeta alla
på ett dynamiskt skema, och först när det lyckats göra klara
bilder av dess många abstrakta drag, är resultatet nått
och verket fullbordat.
Detta skema behöver för övrigt icke hållas oförändrat
under arbetets hela gång. Ofta ändras det av själva de bilder
med vilka det strävar att utfyllas. Ibland finnes av det
ursprungliga skemat ingenting kvar i den slutliga helhetsbilden.
I mån som uppfinnaren utför detaljerna i sin maskin,
avstår han från en del av det han ville uppnå, eller uppnår
något annat. På samma sätt återverka de personer,
romanförfattaren eller dramatikern skapar, på den idé eller känsla
han bestämt att de skulle uttrycka. Här spelar in
tillfälligheten, det oförutsebara, det ofrivilliga.
Att arbeta intellektuellt består i att leda samma
föreställning genom olika vida medvetenhetsplan, alltid i riktning från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
