Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 4. Livet - Livssprånget (L’elan vital)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
talat detta: förfäderna överlämna åt de efterkommande till
gemensamt bruk liksom ett stycke stramalj, varpå dessa
anbringa var sitt originella broderi. Med varje dag
förstärkas också de bevis man ur den enkla iakttagelsen kan
hämta för arternas omdaning, och genom experimentella
försök undanröjes den ena betänkligheten efter den andra.
Betraktar man livet, icke som en abstraktion, utan i
dess påtagliga, konkreta verksamhet, ter det sig, kan man
säga, som en ström, uppsprungen i dunkel låt vara, men
tydligt skönjbar i det den löper genom kroppar som den
efter vartannat organiserar, en livsström som går från släkt
till släkt, som delat sig mellan arterna och brett ut sig till
individerna — och som långt ifrån att mista något av sin
kraft, snarare tilltagit i intensitet i mån som den gled framåt.
Livet går från en släkt av grodder till den följande, under
förmedling av utvecklade organismer, som länka samman
grodd med grodd. Det väsentliga härvidlag är att
framåtskridandet inte avbrytes utan fortfar i det oändliga, detta
framåtskridande, i vars strida flöde varje organism liksom
står och vacklar under det korta tidsmått det är honom
givet att leva.
Försjunker man i uppmärksamhet på det sammanhang
som lyser fram genom livet, allt klarare ser man då, hur
den organiska utvecklingen liknar medvetandets, ty även
här pressar det förflutna på det närvarande och låter därur
springa fram nya former, som dess föregåenden ej låtit ana.
Ingen kan bestrida, att uppträdandet av en växt- eller
djurart har sin grund i vissa bestämda orsaker. Men detta
måste tolkas så, att om man efteråt lär känna dessa orsaker
i detalj, skulle man med deras hjälp kunna förklara den
form som uppstått. Att förutse den kan det inte alls vara
tal om. Hur kan man förutsätta som i förväg känt ett i
sin art enastående läge? »Seine Welt biidet der Künstler —
die nie war und nie wieder sein wird!»
Det som gäller om alstringen av en ny art äger
tillämpning också i fråga om en ny individ och, allmänt taget,
om vilket moment det vara må hos vilken levande form
som helst. Ty varje levande varelse varierar alla ögonblick,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
