Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 4. Livet - Den skapande utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
det skrider fram, det antar former, som nog på grund av
sitt gemensamma ursprung i viss mån likna varandra, men
som icke dess mindre stå som oförenliga. Allt mer skarpes
disharmonien arterna emellan. Det finns arter som stannat
på vägen, andra som gått tillbaka. Utvecklingen är ej blott
en rörelse framåt, i många fall inträder ett på stället marsch
och ännu oftare avvikelser in på sidovägar eller återtåg.
Utan tvivel pågår ett framåtskridande, om man menar
en fortsatt vandring i den allmänna riktning urstöten gett,
men den fullföljes endast på två eller tre stora linjer, där
vi se allt mer invecklade, mer handlingsdugliga former danas.
Mellan dessa banor löper en mängd bivägar, på vilka
avvikelserna, uppehållen och återtågen snarare ökas.
Föreställer man sig att detaljerna skola passa in i en
helhets-plan, lider man idel missräkningar så snart man börjar
granska fakta. Då tvingas man låta även slumpen få sin
del, som visst inte är ringa, och erkänna, att allt inom
naturen ej är så sammanhängande som man tänkt sig.
Dock skönjas tydligt nog de stora linjer livet följer, drivet
framåt av den ursprungliga impulsen.
Här finns också något som är för mer och bättre än
en plan. Ty en plan är liksom en gräns satt för ett arbete:
den stänger för framtiden i det den tecknar dess form.
Men inför livets utveckling stå framtidens portar vidöppna.
Skapelsen pågår utan ände, i kraft av den rörelse som bildar
den organiserade världens grund. Den äger en befruktande
enhet av oändlig rikedom, överlägsen allt vad någon
intelligens kunnat drömma, eftersom intelligensen blott är en av
dess sidor, en av dess skapelser. Ty liksom utvecklingen,
i en oavbrutet förnyad skapelse, danar livets former,
frammanar den tillika den intelligens, vilken en gång skall förstå
dem och finna ord i vilka de kunna uttryckas.
Även om en allmän granskning av evolutionismens
gängse former röjer att de alla lämna någon stor svårighet
olöst, är det härmed ingalunda sagt, att man måste låta
dem fara. Tvärtom, varenda en av dein stöder sig på
ett betydligt antal fakta och bör vara sann på sitt vis.
Varenda en kan sägas svara till en viss synpunkt på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
