Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henri Bergson, hans liv och skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hungern efter omfattande kunskaper med livets krav på
samling och ensidig utbildning. Bergson talade om
Specialisering[1]. Bland anmärkningsvärda drag vid detta lilla
förstlingsarbete förtjänar framhållas det mogna, säkra språket
och tankegångens smidighet, skärpan i karaktäristiken av
människotyper och mänskliga förhållanden och icke minst
den antydan om en skillnad mellan människa och djur som
här ovan anförts och som är grundläggande för en
väsentlig sida av den åskådning som framställes i Den skapande
utvecklingen.
»Vi måste finna oss i att veta litet, om vi inte vill
utsättas för att stanna i okunnighet om allt.
Men man kan aldrig för sent inskränka sig och med
vilja försaka. Vi borde alla börja liksom mänskligheten
gjort, med det ädla och naiva anspråket att vilja veta allt...
Man förstår inte en enstaka sanning, förr än man rett ut
de trådar som möjligen knyter den till andra. Inte känner
man en byggnad av att någon visat en alla de stenar med
vilka den skulle uppföras. Och ändå finns det i byggnaden
ingenting annat än stenar. Saken är att all konst ligger i
anordningen och att det mindre kommer an på att veta
något om stenen än att se den på sin plats. Alla ha vi
handskats med ett mikroskop och betraktat något preparat
genom dess okular: man ser ett rör, avbalkat genom
tvärväggar. Flytta preparatet, nya celler träda fram, och vi
urskilja dem förträffligt varenda en. Men vad är det
egentligen vi sett? För att få reda på det är man tvungen att
lämna intrumentet å sido och med blotta ögat åskåda —
det spindelben man förstorat.
På grund av att man betraktat sanningen genom
mikroskop har man också råkat upplösa den: begynner man inte
med att kasta ett öga på helheten, utan övergår med
detsamma till delarna och granskar bara dem, då urskiljer
man kanske ganska bra många saker, men man anar inte
vad det är man ser.
Jag skulle önska — fortsätter Bergson talet till sina
unga lärjungar — att man inte helgade sig åt någon speciell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
