Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henri Bergson, hans liv och skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vetenskap, förr än man inte längre kände behov av att
studera alla de övriga. Vi skulle kanske på så vis behöva
längre tid att förvärva vetande, men antagligen mindre för
att bringa detta framåt.
Medan man, utan att slå sig på ett särskilt yrke,
svårligen vinner handlag, äro vi tvärtom ur stånd att fullända
någon av våra förmågor, utom på betingelsen av att alla
de övriga också utbildas. Den härskande gåvan reser sig i
höjden, buren av de andra.»
Och den moraliska lärdom pedagogen låter framgå ur
sina betraktelser tar form i denna betecknande aforism:
»Det bästa sättet att lyckas är inte att tidigt sikta mot
framgång.»
Under sin vistelse i Angers utarbetade Bergson i form
av skolbok: »Utdrag ur Lucretius, med kommentar och
noter, jämte en studie över diktarens texter och språk, hans
poetik, filosofi och fysik.» Av denna 1884 utgivna lärobok
kom ännu så sent som 1912 en åttonde upplaga. Denna
framgång står säkerligen icke i samband med den unge
magisterns senare vunna rykte, utan beror nog på bokens
praktiska förtjänster, som genom alla reformväder alltså
hållit sig i trettio år.
Helt naturligt var det Bergsons önskan att få tillfälle
verka i en universitetsstad, med dess möjligheter för
fortgång på vägen till en professorsplats. Han lyckades också,
1883, erhålla anställning i Clermont-Ferrand, huvudstaden i
den gamla provinsen Auvergne. De år Bergson var bosatt
här förenade han med sin syssla som lärare vid Lycée
Blaise-Pascal ställningen som Chargé de conférences à la
Faculté des lettres, eller som vi väl skulle säga: docent.
Trots denna ansträngande förening av — ganska skralt
avlönade — ämbeten, skrev Bergson under de fem år han
stannade i Clermont-Ferrand sina avhandlingar för
doktorsgraden, en på latin: Quid Aristoteles de loco senserit
(Rumsbegreppet hos Aristoteles), och på franska: Essai sur les
données immédiates de la conscience (Tiden och den fria
viljan, en undersökning av de omedelbara
medvetenhetsfakta, Sthlm 1912). Bägge äro utgivna hos Alcan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
