På kvällen kommo vi fram till ett kloster, beläget vid floden omkring sju mil från Novgorod. Här måste vi övernatta, ty slädarna med pro- vianten och bagaget, som kört i förväg, hade råkat vilse, och vi hade ingen med oss som kände vägen. Vi lyckades ej få rätt på dem, men förmodade, att några eldar, som brunno i fjärran, tillhörde vårt folk; dock var det för långt att komma dit. Då ett par tre brödbullar var allt vi hade med oss i matväg, voro vi i stor förlägenhet för föda; herrarna skuro upp bröden och delade ut dem, så långt de räckte. Vi tillbragte alltså en mycket dålig natt, föga överlastade av mat och dryck som vi voro. Sedan vi följande morgon fortsatt vår resa utan att ha frukosterat, påträffade vi omsidervårt folk och intogo med god aptit vårt middags- mål på flodstranden. Till all lycka mötte vi på aftonen en ryss, vilken vi anmodade att följa med oss och visa oss på rättväg, något som han även gjorde. Vid det vi nu följde floden på isen,gingo några av oss ned sig på densamma, och på ett ställe, där en liten biflod inmynnade, brast isen även under herrar sändebudens släde. Då isen var tunn och sliten av det starka strömdraget, kommo båda hästarna i vattnet, men 64