kelverk och full av ryttare; på andra sidan floden låg en bojargård myc- ket naturskönt. Vi övernattade i ett förstört kloster vid namn Perista, där vi funno tio till tolv arma stackare, sittande vid elden men sina barn, allesammans svarta av hunger. Vår prestav tog en vacker pojke med sig, som frivilligt skildes från sin moder liksom hon från honom. Invid klostret låg förr en vacker by vid namn Verina, nu så fullständigt ned- bränd, att vi knappast kunde få ved att göra upp eld. På vår färd vidare påträffade vi vid vägen en kvinna, sittande vid en liten eld med sin döde man bredvid sig. Vi togo kvinnan med oss och förde henne till skansen Zaris (Starits), dit vi ankommo den 23. Det är en vacker och rym- lig skans, omgiven av hakelverk och vatten. På kvällen stannade vi i den ståtliga byn Goebanits (Gubanitsy), där till vår angenäma överrask- ning folket var hemma, och där kor och får stodo på stallet, något vi på länge ej sett. Den 29 febr, kommo vi till den lilla av timmer uppförda staden Koporje, som ännu icke velat svära konungen huldhet. En liten flod flyter här förbi med ett vattenfall alldeles intill staden. Denna har ett starkt befäst, trekantigt slott med tjocka torn, späckade med grova styc-