dränkt sina barn. Under natten hade en borgare hängt sig i en handduk. Den 17 mars var jag åter ensam hos Kanslern, som sade mig, att överste Boije hade befallning att giva oss tillstånd att avresa. Han med- delade mig, att processen mot den unge mannen åter nedlagts och att jag skulle delgiva modern, att hennes son benådats till livet, varför jag varmt tackade honom. Därpå skildes vi under övliga häls- ningar. Jag lät kalla den anklagades moder till mig och framförde till henne de goda tidningarna, varöver hon blev mycket glad och varför hon på det varmaste tackade mig. Då min värderade vän engelsmannen fick veta detta, blev han mäkta förgrymmad och hade hellre sett, att ansökningen avslagits. Under tiden hade överste Boije infunnit sig för att till oss överlämna Hans Maj:ts brev till herrar sändebuden. Å Hans Maj:ts vägnar förärade han var och en av oss en vacker guldkedja med vidhängande medaljong. Vi bådo honom framföra våra tacksägelser till Hans Maj:t och tackade honom själv för hans besvär. Han sade oss vidare, att Hans Maj:t vänligen anmodade oss att så mycket som möj- ligt påskynda vår resa. Jag genmälde, att vi skulle göra vårt allra bästa, 230