folkets historia, 3:e delen s. 75. I Verbaal ges följande karakteristik av Gustaf Adolf: »Hade Hans Maj:ts goda förståndsgåvor nogsamt framträtt i de offentliga förhandlingarna, vilka han fört utan allt bistånd av sin kansler eller dennes ställföreträdare, så gjorde de det än mer i våra enskilda förhandlingar med Hans Maj:t. Han ådagalade dessutom vidsträckta kunskaper i språk och de matematiska vetenskaperna samt i historien, såväl den gamla som den nya, enkannerligen Nederländernas. Av hans samtal framgick, att han satte sin största ära i att regera sina underlydande riken i fred och ro och att i förkovrat tillstånd överlämna dem till sina efterträdare. Till den ändan ville han antaga alla drägliga och ärliga fredsanbud från ryssarnas sida och noga akta sig att uppväcka ett nytt krig. Då köpenskap och handel högeligen bidraga till ett lands välmåga, sade han sig ämna göra staden Kalmar till en handelsplats och anlägga en ny stad i Finland på en därför lämpad ort, ej långt från Åbo; över 80 personer hade redan anmält sig som borgare i den nya staden och erbjudit sig att bygga var sitt hus eller fartyg. Till rikets skydd mot fientliga anfall hade Hans Maj:t nio stora örlogsskepp på stapeln och umgicks med planer att förbättra krigsväsendet i landet och på samma gång göra det mindre betungande för befolkningen.» Sid. 165. 2 Sändebuden redogjorde för sin verksamhet vid fredsförhandlingarna och vädjade till Hans Maj:ts ’kristliga och fridsamma’ sinnelag att, för så vitt det överensstämde med Hans Maj:ts värdighet och landets fördel, visa moderation i fråga om fredsvillkoren. » 167. 1 I Verbaal heter det, att Hans Maj:t stående samtalade med sändebuden om många olika ting ända till aftonen, stundom uppmanande dem att taga sig till bästa och göra sig lustiga, ehuru Hans Maj:t själv mot landets sed är mycket måttlig i mat och dryck och endast förtär vin vid högtidliga tillfällen. 2 Jfr anm. 2 till sidan 173- 3 Enligt Rüdling, Det i flor stående Stockholm, Stockholm 1731, ansågs den första pelaren stå på ett avstånd frän Stockholms gamla rådhus motsvarande det mellan Pilati hus och Golgata. Mellan den första och andra sades vara lika långt som från Golgata till det ställe, där Kristus föll andra gången med korset. Av den tredje pelaren fann R. själv intet spår på platsen, den s. k Pelarebacken, ej heller någon tillförlitlig underrättelse därom i krönikorna. Jfr äv. Elers, Stockholm, D. 3, s. 38—39. 261