sig att antaga något av de av medlarna föreslagna fredsvillkoren, han fortfarande skulle komma i åtnjutande av Höga Generalstaternas välvilliga hjälp och bistånd. Sid. 174. 1 Riks- och kammarråden hade fått order att i Stockholm låta förfärdiga guldkedjor, vardera om 600 kronor eller svenska dukater, och därtill hörande conterfey^ infattade med diamanter, vart om fem eller sexhundra daler. Dessutom hade riksskattmästaren befallning att hava 300 dukater i beredskap att överlämnas till sändebuden. » 179. 1 Föräringarna till sändebuden och den andra audiensen omnämnas i ABRAHAM Brahes ’Tidebok’ under den 12 Junii 1616. 2 I det holl. originalet står gallich (galg) = galge. Härmed åsyftas förmodligen ’kåken’ och med ’det icke särdeles stora torget’ Stortorget. Efter att länge ha varit borttagen restes kåken eller ’stupen’ ånyo på det sistnämnda den 12 maj 1602, men huruvida den stod där 1616 är ej bekant. Jfr Wrangel, Stockholmiana^ i:a saml. 1902. » 180. 1 Verbaal tillägger: »doch niet geheel drooge», icke uteslutande om torra och tråkiga ting. » 183. 1 Det hette »Orpheus». 2 Med Sander Fuerret torde avses Alexander Forath. Enligt Fischer, The Scots in Sweden, Edinburgh 1907, funnos tvenne Forath i svensk örlogstjänst, av vilka Alexander var kapten 1611 och förde trupper från Stockholm till Narva 1614. Död 1627. Hallenberg anför ett pass för Sander Forath. Jfr anm. 1 till sid. 147. 3 Han medförde till Ryssland fyra missiv, ett till ryske storfursten, ett till ryska kommissa- rierna och två till engelske ambassadören. — Underhandlingarna skulle företagas på en läglig ort mellan Ladoga och Tichvin vid Siasfloden. Den numera försvunna byn Stolbova, där freden slöts, låg mellan nämnda ort och sjön. » 184. 1 I Verbaal heter det Tweersondt och Tweerboom, ’sju mil från Stockholm’. Waghenaer’s Spiegel der Zeevaerdt (1584) och Thresoor der Zeevaert (1592) upptaga icke detta namn, men väl Drayboom i närheten av Djurhamn. 2 Tsaren sökte förmå de holländska sändebuden att återvända till Ryssland för att biträda vid de blivande fredsunderhandlingarna. I sitt svar av den 18 juni (gamla stilen) (jfr sid. 185, den 29 juni) framställde holländarna sin närvaro vid desamma som obehövlig och förklarade, att de på intet vis förbundit sig därtill. 263