Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trettonde-mars-händelserna äro tillräckligt kända,
åtminstone till det yttre. Många hemliga trådar återstå dock både
att utreda och uppdaga; enskilda interessen att skilja från de
allmänna; handlingar och karakterer att afslöja och belysa.
Att det helas grund var fosterlandskärlek, bör ingalunda
betviflas, men äfven denna kan vara fullkomligt oegennyttig,
eller mer och mindre (om än omedvetet) beslägtad med begär
efter egen uppkomst, inflytande, hämndkänsla, och tusen andra
bevekelsegrunder. Fri från dessa står främst Adlercreutz. Den
oveldiga häfden skall en dag bestämma, hvilka namn, som
ännu böra tilläggas. Den medborgerliga handlingens storhet
och gagn förringas ej deraf, att den framkallats af enskilda
lidelser, hvilka i alla tider oftast varit dess driffjädrar; men
det rent menskliga, som jemväl måste uppskattas uti historiska
karakterer, fordrar sin egen måttstock. Utan att rätt veta
hvarför, ställer menige man t. ex. namnen Adlercreutz,
Ehrenheim och Wetterstedt på en annan linie, än namnen
Adlersparre, Mannerheim och Lagerbjelke, ehuru alla åsyftade
fäderneslandets bästa och voro ovanlige män. Det är
anmärkningsvärdt, huru det allmänna omdömet, äfven då det uttalar
sig instinktmässigt, ofta bekräftas af historien. Adlercreutz’s
steg, att lägga hand på Herrans smorda, gillades ej mer af
den inre rättskänslan, än Adlersparres, att med den här, som
anförtrotts honom af hans konung, gå emot denne och vända
ryggen åt fienden. Begge rättfärdigades af fäderneslandets
ställning. Adlersparre sände framför sig sin väl skrifna
proklamation, som då verkligen talade ur och till Svenska bröst,
lofvande landet sjelfständighet och fred. Likväl var
Adlercreutz ojemförligt mer folkkär och torde så förblifva. Detta
kan ej annorlunda förklaras, än deraf, att Adlercreutz
handlade utan bi-afsigter, i främsta rummet betalte med sin egen
person, och vidtog det enda steg, som han ansåg kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
