Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
En man ,
till hvad pris som helst, då intet stöd från något håll var att
hoppas. Och inom tre år derefter täflade Frankrike, Ryssland
och England om förbund med Sverige! Hvad hade tillkommit?
Carl Johan .
Att Stedingk, med sin mångåriga erfarenhet af Rysslands
inbundna statskonst och sin personliga bekantskap med de
handlande personerna, borde betinga freden med denna magt,
derom gafs ej mer än en tanke i det allmänna. Deremot var
man något öfverraskad af den visserligen i mycket utmärkte,
men dock icke diplomatiske medhjelpare, som lemnades honom ,
och som han sjelf icke begärt. Den hos de styrande gängse
farhågan för hemliga stämplingar till prins Gustafs förmån,
såsom tronarfvinge, tillät ej att lemna Stedingk ensam , blott
stäld för de förmodade Ryska påtryckningarna, hvarför han er
höll till biträde i underhandlingarna en af deltagarne i stats
hvälfningen, öfverste Skjöldebrand. Något omnämnande af den
förra konungafamiljen förekom dock ej i fredsfördraget, sedan
Stedingk bestämdt afvändt den första vink derom , med för
klaring, att han i sådant fall genast skulle afbryta under
handlingarna och resa . Hvilken uppmärksamhet Ryssland
egnade åt denna fredsunderhandling, syntes deraf, att till dess
afslutande icke sändes ensamt en minister, utan sjelfve stats
kansleren Romanzow, biträdd af både Suchtelen, hvilken " kände
vägarne”, som man säger, och af den emot oss föga välsinnade
ministern Alopæus, som ännu hade i friskt minne det fängsliga
förvar, hvari han , under Stockholms-ambassaden, sattes af Gu
staf Adolf. På Stedingks upprepade föreställningar, att fråga
ej kunde bli om Ålands afträdande, enär denna ö icke till
hörde Finland, svarade Romanzow åter, att fråga ej kunde vara
om Finland, emedan det allaredan var i Rysslands våld, utan
om den nya gräns, som skulle bestämmas emellan Sverige och
Ryssland. Striden derom fortsattes dagligen. Ehuru Stedingk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
