Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
var i sin instruktion bemyndigad att samtycka till Ålands af
trädande, trodde han sig, till följd af vissa iakttagelser (hvar
om mera här nedanföre ), kunna sluta, att man genom ihärdig
vägran möjligen kunde vinna denna punkt, hvarför han be
gärde nya instruktioner. Det är på dem , som Wetterstedts
ofvan anförda bref till Adlersparre syftar (om att denne ej
syntes lägga stor vigt på Åland, emot ett snart afgörande af
freden, som kunde påskynda successionsfrågan, hvarom Wetter
stedt önskade omedelbart svar ).
Stedingks föreställning om vigten att fördröja Ålands af
trädande grundade sig på öfvertygelsen, att Alexander redan
var trött af den förödmjukande roll, som Napoleon lät honom
spela, och hvilken han tyckte sig ej behöfva fördraga längre,
sedan han var viss på det rof, denne tillåtit honom taga,
hvaremot Alexander nu, genom afskuddande af kontinental
systemets nesliga börda, ville tillfredsställa den alldeles ned
tryckta Ryska handelns fordringar och derför började i hem
lighet ingå uti samma smyghandelssystem med England, som
vi kort derefter följde, hvilket ådrog bade Ryssland och oss
krig med Frankrike. Alexander var derför nästan lika ange
lägen, som vi, att afsluta frågan; ty en misstanke af Napoleon
i anledning af de från England återskänkta Ryska matroserna,
– en ögonblicklig kastning af hans politik, om han trott sig
behöfva oss emot Ryssland , hvilket också snart inträffade,
hade gifvit ett annat utslag, kanske till vår förmån. Att
Alexander var slugare än Napoleon, vid den uppgjorda del
ningen, då han lät denne fördjupa sig i Spanien, le commence
i
ment de la fin, som Talleyrand kallade det, och sjelf tog
Finland , såsom ett beqvämare och säkrare rof, visade ut
gången *).
*) Josef Napoleons brefvexling sprider nytt ljus öfver dessa förhållanden .
Han är viss derpå att freden i Tilsit var utgångspunkten för så väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
