Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 20 Januari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 20 Januari.
Läggen eder nu derom all winning, att I uti eder tro låten
finnas dygd. 2 Petr. 1:5.
När man rätt betänker alla de dyra löften, som Gud gifwit oss,
kan man wilja förgås af grämelse öfwer sin förskräckliga kallsinnighet
och olydnad, att man icke beständigt tänker på, huru man med all flit
må bewisa sin tro i ett gudligt lefwerne. Allt, hwad till lif och
gudaktighet tjenar, är oss gifwet, få att wi icke behöfwa för wår swaghet
wara syndens trälar; och wi hafwa de allrastörsta och dyraste löften af
Gud sjelf, som omöjligt kan ljuga — löften, hwilka sträcka sig ända
derhän och redan i tiden medföra, att wi warda delaktiga af Guds
natur och skola i ewighet lefwa med Honom! Skulle wi icke då den
lilla tid, som återstår att lefwa i köttet, låta det wara wår högsta
omsorg att nu blott lefwa för Honom, som gifwit oss allt detta, blott
söka att täckas Honom och bidraga till hans pris och derföre lägga oss
derom all winning, att uti wår tro må finnas dygd. O, betänk dock
detta, du som är ett benådadt Guds barn! Bed Gud om förlåtelse för
all din försummelse och om nåd att hädanefter begynna något bättre.
Då apostelen säger: "att uti eder tro må finnas dygd", betecknar
dygd här ett heligt nit, kraft och drift till det goda. Apostelen wille,
att wår tro icke skulle wara ett dödt, owerksamt wetande eller blott ett
lättjefullt hwilande; utan då wi tro så herrliga ting, som Guds löften
innehålla, skola wi också bewisa oss uti all wår umgängelse, som det anstår
ett så benådadt och lyckligt folk här på jorden. Man ser ofta i detta
afseende något, som är både bedröfligt och besynnerligt, själar, som
tyckas werkligen wara komna till ett nytt andligt lif, men på samma
gång är det, såsom wisste de icke, att den nåd, de emottagit, skulle
anwändas i lefwernet till den gamla menniskans dödande; ty en och
annan oart kunna de så helt förbise, som wisste de icke, att hwarje
synd måste korsfästas och dödas. Om nu dessa dock werkligen hafwa
något andligt lif, bewisar ett sådant förhållande alltid en andlig
sömnaktighet och lättja, och det är egentligen från denna, som apostelen här
will wäcka oss, då han yrkar, att i wår tro må finnas dygd — nit,
kraft, werksamhet. Så säger han ock sjelf om sitt ändamål med detta
bref: "Detta är nu den andra episteln, som jag skrifwit eder till, i
hwilken jag uppwäcker och förmanar edert rena sinne." O, måtte nu
hwar och en, som detta läser, genast gå till sig sjelf och eftersinna, om
det icke kan finnas hos honom något sådant förhållande — någon christlig
pligt, som han ännu försummar, någon synd, som han ännu icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
