- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
54

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 27 Januari

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)




Deremot hwilket helwete på jorden, hwilka pinsamma, frätande
qwal, mörka hjertan och ansigten, hat, afund och oro, der man icke
öfwar dessa stycken, icke tror och älskar, utan gräfwer i egna synder och
andras fel, lefwer i otro och oförsonlighet! Sådana menniskor äro
ömkanswärda djefwulens martyrer! Allt kunde dock botas genom förlåtelse.
Om du ock har än så swåra medmenniskor, om de tillfogat dig än så
swåra oförrätter, beljugit dig, förolämpat dig m. m., räkna dock efter,
om icke dina egna synder emot Gud äro tusen gånger större och flere.
Christus säger, att allt, hwad en medmenniska kan hafwa felat emot dig,
är i jemförelse med dina skulder inför Gud blott såsom hundra
penningar emot tiotusende pund. Nu will dock Gud förlåta dig allt, hwad
du är skyldig; skulle icke du då förlåta din nästa alla hans fel! Will
du icke det, will du icke efterskänka och glömma dessa hundra penningar,
så kräf ut dem, räkna din nästas fel, hata honom, men — tag också
igen din egen tiotusenpunds skuld inför Herren, och du skall betala den
till yttersta skärfwen. Så dömer Herren. Och will du bedja om
syndernas förlåtelse, har du icke lof bedja annorlunda, än så: Förlåt mig
du, Gud, på samma sätt, som jag förlåter min nästa!

Säger du då: "Jag har så ofta förlåtit min broder, men han
upphör aldrig att göra mig emot, man måste wäl en gång tröttna att
förlåta;" få swarar Herren: Äfwen jag har ofta förlåtit dig, men du
syndar ännu; äfwen jag måste då tröttna att förlåta dig. — Märkligt
är här det swar, Petrus fick på frågan: "Huru ofta skall jag förlåta
min broder: Äro sju gånger nog?" — Jag säger dig: icke sju gånger,
utan sjutio gånger sju,
d.ä. oändligt. Märk här först till ditt eget
hjertas tröst, att så will wisserligen Christus också förlåta dig, nemligen
icke sju gånger utan sjuttio gånger sju, eller utan återwändo; ty Han
will wisserligen sjelf göra, hwad Han lär oss göra. Han will wisst icke
stå efter oss uti förlåtande! Skulle då icke detta uppwärma dig, att också
du wille utan återwändo förlåta din broder? Ty här blir intet annat
råd, ingen annan hjelp, än ett ideligt och oändligt förlåtande, och hela
Christi rike förblifwer så ett förlåtelserike.

Jesu min,
Du mig köpt att wara din;
Blif du ock min helgelse,
Mera af din kraft mig ge,
Skriv din lag i hjertat in.

Kärlek gif,
Målet för min kärlek bliv!
Att dig älska öfwerallt,
Nästan ock, som du befallt
Ware målet för mitt lif.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free