- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
143

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 12 Mars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Den 12 Mars.

Då sade ormen till qwinnan. Förty Gud wet, att på hwad dag
I äten deraf, skola edra ögon öppnas, och I warden såsom
Gud, wetande, hwad som är godt och ondt. 1 Mos. 3:5.


Märk dessa ord! den försåtliga twetydigheten och ormalisten. Se
nu här den "hwitklädda" djefwulen. Här synes han ganska präktig,
förskapad till en ljusets ängel. Han säger icke till Adam och Eva: förty
I skolen allsintet akta, hwad Gud säger — twärtom tager han just
Gud till wittne på, hwad han sagt, och lägger Guds egna ord till
grund derför. Han gör endast en förklaring öfwer det namn, som Gud
sjelf hade gifwit trädet. Gud hade i förbudet kallat det kunskapens
träd på godt och ondt
. Hwad detta betydde, will nu djefwulen utlägga.
Gud wet, säger han, Gud har medgifwit med sjelfwa trädets namn,
att man genom detta träd får kunskap om godt och ondt, hwilken kunskap
Gud sjelf eger — således: att på hwad dag I äten deraf, "skolen också
I warda såsom Gud, wetande, hwad som är godt och ondt". Detta är ju
allt förträffliga saker: warda såsom Gud sjelf, wis och upplyst såsom
Han — detta måste ju icke wara något ondt. När nu Gud wet sådant,
är det ju omöjligt, att Han, eder hulde, allgode Fader, kan hafwa
förbjudit eder att äta af detta träd. Så hafwa somliga förstått satans
djuphet häri. Andra åter mena, att han härmed welat ingifwa
misstankar om någon missunsamhet hos Gud, nemligen att Han icke unnade
dem att blifwa så lyckliga och herrliga — att de således icke borde så
wisst och fast tro på Guds kärlek och wälwilja för dem. Båda
meningarna kunna wäl stå tillsammans; ty Eva kunde ju endast göra denna
slutsats: Wet Gud, att genom åtnjutande af denna frukt wåra ögon
skola öppnas, kan Han icke hafwa förbjudit oss äta deraf, utan wi måste
hafwa missförstått hans ord; ty huru kunde ett sådant bud komma
öfwerens med hans godhet och kärlek. Har Han åter werkligen
förbjudit oss äta deraf, kunna wi icke annat sluta, än att Han är
missundsam emot oss. — Se nu här satans djuphet! Denna framstår ännu
hemskare, när man betänker, huru han här i sin djupa lögn inblandar
sanningar
, hwilka han endast wanställer och fördunklar genom de
twetydiga uttrycken. Han lofwar t.ex. att deras ögon skulle öppnas.
Detta kunde tagas så, att de skulle få en utomordentlig wishet och
insigt; men sjelf menar han utan twifwel endast den bedröfliga
erfarenhet, de skulle få af synden och dess straff.

Hwad som dock, öfwerhufwud taget, är mest framstående i denna
frestelse och derjemte lemnat så djupa märken efter sig i alla Adams

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free