Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 12 Mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
barn, att det ännu i denna dag utgör den egentliga grundkällan till
allt andligt förderf, alla de mäktigaste frestelser och de djupaste fall, är
ormens ingifwelser till högmod, sjelfförgudning och oberoende. Redan
i ormens första ord: "Ja, skulle Gud hafwa sagt, att I icke skolen äta
af allehanda träd", ligger den tanken: I, Guds herrligaste werk, I
herrskare öfwer hela jorden, skullen I hafwa ett band på eder! Skullen
I icke hafwa all frihet? Men sedan frestarens dristighet wuxit, säger
han uttryckligt: I skolen warda såsom Gud, eller gudar. Och just
detta: I skolen warda såsom Gud— nemligen, icke genom någon Guds
nåd och gåfwa, utan genom egen "kunskap om godt och ondt", genom
en egen åtgärd, egen gerning — det tog djupt i menniskan, det lemnade
märken efter sig hos Adams slägte, hwilka ännu i dag oupphörligt sticka
fram. Äfwen är det onekligen något betydelsefullt, att ormen uppwäckte
ett kunskapsbegär, som isynnerhet bidrog till detta stora och förskräckliga
fall. Luther säger: "Det är egentligen djefwulens onaturliga gift, att
menniskan will wara klokare, än henne af Gud är bjudet." Först är
det i allmänhet ingenting, som gjort menniskorna så galna uti andliga ting,
så mäktigt fiendtliga emot Gud och hans wägar, som den inbillska
lärdheten. När de höllo sig för wisa, äro de wordna dårar, äfwen om
de werkligen innehade det största förråd af kunskaper. Apostelen säger,
att förståndet uppblåser; en större rikedom på förstånd och wetande blir
derigenom den mäktigaste frestelsen till sjelfförgudning och sjelfklokhet;
och blott derigenom är den menniskan genast, mer än någon annan,
obeqwäm för Guds wisdom. Gud står emot de högfärdiga och
fördöljer sitt ljus för de wisa och förnumstiga. Men när Gud står emot
en menniska, då är det förbi med henne, då faller hon från den ena
dårskapen till den andra. "Då får hon en sådan wishet", säger Luther,
"att hon anser för rättfärdighet, det som är synd, och för den högsta
wishet, det som är den yttersta dårskap. Ty derhän plägar djefwulen
drilla saken, att ju mera fjerran menniskan kommer ifrån ordet, destomer
lärd och wis tycker hon sig wara."
Waka själ och bed
Och till strids dig red.
Räds, att frestarn lägger snaran,
Der du minst förmodar faran:
Sådan är hans sed.
Waka själ och bed.
Uti lustans spår
Smygande han går,
Wännens röst han efterapar
Sig till ljusets ängel skapar
Tills han snärd dig får
Uti lustans spår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
