Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 14 Maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 14 Maj.
Om wi bekänna wåra synder, Han är trofast och rättwis,
att Han förlåter oss synderna. 1 Joh. 1:9.
Hwad detta syndens bekännande innefattar, kunna wi lära af
Davids ord i Ps. 32: 3,5: "Då jag wille förtiga det (nemligen hwad jag
hade gjort, min swåra synd), försmäktade mina ben för min dagliga
gråt . . . men jag sade: jag will bekänna för Herren min öfwerträdelse;
då förlät du mig min synds missgerning." Wi lära här, att detta
bekännande sker inför Herren. "Jag will bekänna för Herren", säger
David, hwaraf wi förstå, att "förtigandet" äfwen warit ett förtigande
inför Herren. Men hwad will det säga? torde någon fråga. Huru
kan man förtiga något inför Herren? För hans ögon är ju allting
blottadt och uppenbart? Jo, detta förtigande förstå wi af erfarenheten. Det
betyder egentligen, i Davids mun, att gå med sin synd, sitt betungade
och sjuka samwete på ett wisst afstånd från Gud, tilldess syndakänslan
skall af sig sjelf afswalas, innan man will gå fram till nådestolen, falla
Gud till fota, erkänna synden och söka förlåtelse och aflösning. Men
ordet kan äfwen begagnas om hela den döda, obotfärdiga hopen. Hela
werlden går och tiger med sina synder inför Herren, och derföre är hon
osalig. Hon känner icke synden och kan derföre icke rätt bekänna den.
Derföre innefattar ordet "bekänna" att göra bättring, lära rätt känna
sin synd, sin öfwerhängande förbannelse och söka nåd i Christus. Detta
är nu allt, hwad som fordras för att blifwa delaktig af den
förwärfwade förlåtelsen. Det måste blifwa en swår hunger i det landet, der
den förlorade sonen håller till, på det han må lära tänka tillbaka på
fadershuset och den swåra synd, han gjorde, då han öfwergaf sin fader
och gick ut och förstörde sitt arf. Då först besluter han: "Jag will stå
upp och gå till min fader och bekänna: Fader, jag har syndat i
himmelen och för dig och är icke wärd kallas ditt barn, men gör mig såsom
en af dina legodrängar!" Så har Jesus sjelf sammansatt orden, när
Han wille göra en tafla öfwer en omwändelse. Af dessa ord skola wi
se något om det rätta bekännandet. Förlorade sonen nämnde icke
någon wiss synd, utan sade blott: "Jag har syndat i himmelen och för dig
och är icke wärd kallas din son." Han sade icke: Den och den synden är
wärd ditt misshag, utan jag, jag, hel och hållen, är owärdig att widare
kallas din son.
Hwad skola wi häraf lära? Jo, det är ingen rätt bättring, der man
blott känner och erkänner en och annan synd, men derunder har mången
annan god sida, hwaröfwer man är sjelfbelåten, utan man måste känna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
