Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 15 Juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke kunna följa hjorden, i sin famn och bära dem uti sitt sköte; kortligen
sköta alla fåren, såsom de betarfwa det.
Men skola då icke fåren sjelfwa göra något till saken? Om dem
säger Herren endast detta: Mina får höra min röst. Först är ju detta
alldeles detsamma som: "De förtrösta på mig, de hafwa intet annat
hopp än i mig." Ty den, som i nödens stund är wårt hopp, dens
röst aktar man uppå. För det andra betyder det att höra Herdens
röst, att gifwa akt på densamma, wörda och hörsamma den, samt att
skilja den från främmande röster. Och detta är allt, hwad som behöfwes.
Ty allt hwad den gode Herden gör till wårt bewarande, det gör Han
med sin röst. När wi då blott akta på hans röst, så blir allting botadt.
Alla satans listiga anlopp, alla köttets frestelser, alla werldens
förförelser, all wår swaghet, otro, kallsinnighet, högmod — kortligen, allt
ondt botas blott genom hans röst. Ingen christen är så stark, så lärd
i Gud, så troende, så fast i sin christendom, att han icke kan angripas
af hwad ondt som helst; då beror allt derpå, om han ännu har det
sinnet, att han låter sanningens ord gälla mer än hans egna tankar,
tycken och känslor och således låter rätta sig, straffa sig, trösta sig —
detta heter att höra Herdens röst. Då kan allting hjelpas. Wi se, att
Frälsarens lärjungar aldrig woro komna till en sådan fullkomlighet i
förstånd, i tro, i waksamhet och starkhet, att de sedan kunde leda sig
sjelfwa, tro och wandra, såsom de borde, utan der förekommo dagligen
några större eller mindre brister. Men hwad som gjorde, att de ändå
bibehöllos och tillwäxte i nåden, war endast, att de woro Herden nära,
att de dock hörde hans röst, läto dagligen rätta sig af Honom, warna,
straffa och trösta sig. Derigenom blef allt godt igen, och så lärde de
alltid mer och mer, hwad de behöfde lära. Hwad war det åter, som
gjorde, att den arma Judas blef förtappad? Intet annat, än att han
icke hörde Herdens röst; att när djefwulen ingaf honom i hjertat det, som
war ondt, han icke aktade Herrens warningar; och när samwetet
waknade med förskräckelse, han icke lät något nådens ord trösta sig. Hade
han blott aktat sin hulde Herdes röst, så hade allting botats. Derföre,
så länge wi ännu höra Herdens röst, älska ordet om Christus och
allvarligt begagna det, för att få dess kraft till tro, kärlek och gudsfruktan;
lyssna på den trofaste wännen, som osynlig följer oss och talar till wåra
hjertan, så länge skall ingen fiendtlig makt kunna skilja oss ifrån Guds
kärlek i Christus Jesus. Ty Herren är större än alla, och Han har
högtidligt betygat: "Ingen skall rycka dem utur min hand."
O, du som sade: "Ingen kan
De mina från mig taga",
Dig mot en werld jag ropar an,
Som will mig från dig draga.
Låt mig ej willas bort från dem,
Som till din Faders sälla hem
Du lofwat att ledsaga
Med ewig herdetrohet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
