Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 18 Juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag stark." Märk, "när jag är swag, så är jag stark". Det är
hemligheten af en christens starkhet! Som wille apostelen säga: Det enda
hindret för min starkhet är, att jag är för mycket stark i mig sjelf; ju
mer swagheten i mig sjelf blir kännbar, desto större Guds kraft får jag,
desto lättare kan Gud göra med mig, hwad Han will. Och på annat
ställe berättar apostelen om en lika hård nöd och säger: "Wi woro
förtungade öfwer måttan och öfwer makten, så att wi ock twiflade om
lifwet och satte oss så före, att wi skulle wisserligen dö; det skedde
fördenskull, att wi ingen tröst skola sätta på oss sjelfwa, utan på Gud,
som uppwäcker de döda — hwilken har friat oss af sådan död och ännu
dagligen friar." På detta sätt måste dock Gud få blifwa wårt enda
hopp, så att wi icke hafwa något annat att trösta oss wid än Honom,
som kan uppwäcka de döda. O, då tyckes menniskan wara mycket ömklig,
när hon har bara Gud att hoppas på. Gud är ingenting att hoppas
uppå, tycker hon! Sådana djur äro wi; derföre behöfwa wi wäl denna
öfning, om någonsin den rätta tron och starkheten skall werkas i oss.
Så står det ock om Abraham, när han gick att offra Isaac, att han
"trodde Gud, hwilken gör de döda lefwande och kallar de ting, som icke
äro, likasom de wore. Och han trodda på det hopp, der intet hopp
war". Och i 5 Mos. står denna märkliga förklaring om Guds mening:
"Han wille späka och försöka dig och framdeles göra wäl emot dig.
Annars måtte du säga i ditt hjerta: Min kraft och mina händers
starkhet hafwa gjort mig denna förmågan. Utan tänk på Herren, din
Gud; ty Han är den, som gifwer kraft."
Kortligen: Ju förr wi komma till grundligt misströstande på all
kraft i oss sjelfwa, desto förr blir det bättre med oss. Då falla wi i
Herrens hand, och hans barmhertighet är stor. Då säga wi till Herren
Christus: Du ser och wet ju, att jag kan göra allsintet, att jag måste
hellre tusen gånger fara till helwetet, än jag kan af mig sjelf något
bättre tro eller lefwa. Släpper du mig, störtar jag från synd till synd,
från twifwel till twifwel, från dårskap till dårskap. På dig allena
hoppas jag; och du har ju sagt: "Mig förutan kunnen I intet göra."
"Jag, jag skall göra det, upplyfta och bära och hjelpa." Och si, då
få wi ock snart erfara det; ty när blott Christus fått blifwa wårt allt,
då kommer den efterlängtade förlossningen, friden och kraften tillbaka.
Då stanna wi i en salig förundran öfwer Herren och säga: Huru lätt
gick det icke nu, och förr war det mig alldeles omöjligt! Jag märker,
att det beror allt på Guds gifwande.
Min nåd är dig nog,
Om äfwen min kärlek till jorden dig slog.
Ja, fastän du icke får smaka och se,
Min nåd är dig nog uti wäl och i we.
I djupaste nöden jag dock mot dig log,
Min nåd är dig nog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
