Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 16 November
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 16 November.
Hwilken är för wåra synders skull utgifwen och för wår
rättfärdighets skull uppwäckt. Rom. 4: 25.
Det är detta språk, som Luther kallar ett "knippe, hwari hela den
kristna tron är sammanfattadt"; hwarföre han ock satte detta språk till
öfwerskrift i de schmalkaldiska artiklarna såsom grund för "den första och
förnämsta artikeln, från hwilken ingen christen kan wika eller något
efterskänka, om än himmel och jord och allt annat störtade samman".
Apostelen har med en djup eftersinning författat detta språk, hwarför
det ock af oss fordrar djupt begrundande. Det innehåller, som redan
är anmärkt, en kort sammanfattning af de stora hufwudstyckena af Christi
försoningswerk och är särskildt tänkwärdt för den fördelning deraf, som
här förekommer. Apostelen säger, att Christus är för wåra synders
skull utgifwen och för wår rättfärdighets (ordagrannt: wår
rättfärdiggörelses) skull uppwäckt. När han sätter emot hwarandra utgifwen och
uppwäckt, märka wi, att med ordet "utgifwen" menas: utgifwen i
döden. Då wi nu weta, att Skriften annars öfwerallt framställer Christi
död såsom grund för wår rättfärdiggörelse, samt att hans
försoningswerk dermed werkligen war fullbordadt, såsom Christus på korset lät
förstå med det utropet: "Det är fullkomnadt", är det något besynnerligt och
eftersinningswärdt, hwad apostelen här kan mena, då han säger, att
Christus är för wåra synders skull utgifwen och för wår rättfärdighets
skull uppwäckt. Meningen är utan twifwel denna: Uti sin död war
Kristus en syndabärare, belagd med alla werldens synder, hwilka Han
betalade med sitt lif; uti sin uppståndelse war Han såsom wår
borgesman rättfärdigad och framhade åt werlden den ewiga rättfärdigheten,
lifwet och ett oförgängligt wäsende. Uti sin död war Han "gjord till
synd för oss" och förlossade oss då ifrån syndens skuld och lagens
förbannelse, i det Han tillfredsställde den gudomliga rättfärdigheten och
utstod den död, som war syndens lön; men hans uppståndelse utgjorde
den rättfärdighetens och lifwets seger öfwer synden och döden, som för
alla menniskor och andar krönte och beseglade hans fullbordade
försoningswerk. Såsom wår medlare och borgesman, den andre Adam, hade Han
åtagit sig att swara för alla wåra synder, att lida wårt förtjenta straff,
att fullgöra, hwad den gudomliga straffrättfärdigheten kräfde. Allt detta
fullgjorde Han, då Han gaf sig till ett offer och igenlöste oss med sitt
blod. Men med sin uppståndelse har Han icke allenast gifwit alla
menniskor ett bewis, att Han led och dog såsom helig och Guds Son, för
andras synder och icke för någon sin egen skuld; utan ock, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
