Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 9 December
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
böra wi då icke älska dem, som äro wåra bröder efter det höga
barnaskapet hos Gud! Måtte då alla christna warda derpå uppmärksamma,
att då wi med all rätt kalla hwarandra bröder och systrar, wi ock måtte
i wåra hjertan hafwa sådan kärlek, sådant deltagande, som de orden
innebära. "Öfwer allting", säger Petrus, "hafwen ju en brinnande
kärlek inbördes".
Den ene förekomme den andre med inbördes heder. Här lära
wi, att de christna icke blott skola i hjertat älska och i wäsendtligare ting
tjena hwarandra, utan ock i umgänget och bemötandet wisa hwarandra
aktning och heder, ja, såsom apostelen säger, "förekomma hwarandra uti
hedersbewisning", d. ä. att hwar och en will wara den förste att bewisa
den andre heder och uppmärksamhet; och detta icke blott med utwärtes
åtbörder, utan ock med hjertats werkliga aktning. Såsom apostelen
förmanar: "Med ödmjukhet räkne hwar den andre yppare än sig". En
blott yttre höflighet, utan motswarande inre högaktning, är ett
figurerande, som icke anstår Guds barn; men hafwa wi först i hjertat
ödmjukhet, kärlek och aktning, böra wi ock, enligt denna text, bewisa det i
umgängesättet. De christna skola icke wara ett plumpt och ohöfligt folk,
utan äfwen, såsom här läres, uti umgängesättet skicka sig ödmjukt, artigt
och tjenstaktigt. Wi minnas, huru Herren Christus inskärpte äfwen
detta hos sina lärjungar wid fotatwagningen, nemligen att hwar och en
skulle wara den minste och wara den andres tjenare. Der ställde Han
äfwen sig sjelf till en efterdömelse. "Christi kärlek och wänlighet till oss
har ock det med sig", säger härom Luther, "att wi hålla den ena
den andra i högt och stort wärde för Christi skull, som är i oss; och det
höfwes icke, att jag föraktar någon för hans skröplighets skull, utan jag
måste tänka: "Min Herre bor i detta swaga kärlet och hedrar det med
sin närwaro. Om nu Christus aktar min broder wärdig och är honom
så huld och gunstig, att han får hafwa lika så stor del i allt hans goda
som jag, måste jag buga mig för honom och ära honom såsom min
Herres lefwande tempel och boning. Hwad kommer det mig wid, huru
ringa boningen ser ut, i hwilken dock Herren lefwer? Är den icke för
ringa för Honom att bo uti, hwarföre wille då jag, som är en ringa
tjenare, icke äfwen hedra honom?" Äfwen detta är ju en helsosam
lärdom. Måtte Gud blott gifwa oss sin nåd att efterfölja den!
O, när du mig med nåd så rikt begåfwar,
Gif, att jag dig för all din kärlek lofwar.
Ja, hjelp mig se på dig i allt, i allt,
Så blir mitt hjerta ej för andra kallt.
Föröka så städs kärleken och hoppet
Och hjelp mig blicka framåt uti loppet.
Låt Andens frukter wäxa mer och mer
Att blott din wilja af och hos mig sker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
