Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 28 December
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oss från alla synder. Detta frälsningsråd är således mycket tidigt
fattadt och rikligen förkunnadt. Skulle Herren Gud nu ångra och återtaga
denna sin ewiga kallelse och gåfwa och börja att söka rättfärdigheten
hos oss, samt handla med oss efter wåra synder? Är då den store Herren
Gud icke trofast och oföränderlig i sitt eget ewiga råd, samt wid sina
många och dyra löften? Skulle Han någonsin ändra, hwad Han sjelf
beslutit och förkunnat — märk, "efter sin egen wiljas goda behag"?
Sådant tänka wi icke om den store Guden, eljest än när wår synd
förskräcker oss; då tycka wi, att Gud skall handla med oss efter wåra synder.
Men må wi då wäl besinna, att det war just för wår synds skull,
Herren Gud gaf oss sin Son till wår Frälsare. Skulle Han då nu
kunna se på wåra synder och för deras skull warda oss onådig, oss, som
med allt wårt elände likwäl tro på Sonen och blott i Honom söka wår
frälsning? Skulle Han dock för syndens skull tröttna wid oss och
förkasta oss? Då wore ju hans eget ewighetsråd tillintetgjord. Detta
kan ewinnerligen aldrig ske. "Guds gåfwor och kallelser äro sådana,
att Han kan icke ångra dem." Lofwad och ewinnerligen prisad ware
Gud, som före werldens grundläggning utwalt oss i Christus, eller
beslutit blott i Honom wara oss nådig. Detta sitt ewighetsråd skall Han
aldrig ångra. Detta är det första, wi här borde betänka.
Sedan har Han ock tidigt gjort ett enskildt förbund med hwar och
en af oss, nemligen då Han i dopet, som är "ett godt samwetes förbund
med Gud", upptog oss till sina barn och "iklädde oss Christus", att wi
skulle blott i Honom wara rättfärdiga och "alldeles rena". Skulle wäl
Herren Gud någonsin rygga detta förbund och nu börja döma en
troende själ, efter hwad hon är i sig sjelf? Är jag i otro affallen, så är
jag wisserligen, såwäl som en otrogen jude, nu en från winträdet
"afbruten qwist" och kan icke såsom sådan wara delaktig af stammens saft
och fetma, af Christi nåd; men Herren Gud "tänker ewinnerligen på
sitt förbund" och will på mig anwända en särskild nåd, att föra mig
tillbaka. Kortligen: Wår otrohet kan icke göra Guds trohet om intet.
Herren Gud kan omöjligt ändra och rygga sitt förbund. "Guds gåfwor
och kallelser äro sådana, att Han kan icke ångra dem."
Wisst illa det är, att mot Herren du brutit,
Men hör dock och märk, hwad som ewigt är wäl.
Att nådeförbundet med Christus Han slutit
Och icke med dig, du bekymrade själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
