Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L
Frossans förekomst i Sverige.
Huruvida frossan är en i vårt land urgammal folksjukdom eller
huruvida hon fordom endast hade tillhåll i sydligare länder och från
dessa småningom framträngt till och gjort sig hemmastadd äfven i
norden, derom kan numera intet afgöras, då våra historiska urkunder
icke öfver dessa frågor sprida något ljus. Men visst är att så snart
man i våra gamla anteckningar och skrifter böljar möta notiser af
medicinskt innehåll, finner man ock frossan omnämnd. Redan i
kloster-diarierna omtalas dödsfall af långvariga frossor1). Och i alla våra
äldsta receptsamlingar och ”läkareböcker” förekomma föreskrifter mot
frossa t. ex. å ett i Kongl. Biblioteket i Stockholm förvaradt exemplar
af Magnus Smeks ”Sweriges Landz och Stadz Lag” från femtonde
århundradet; i ett medicinskt manuskript från samma tid, tillhörande
Afzelianska samlingen i Upsala Universitets Bibliotek (mot”Coldesiuka”);
i Peder Månssons läkarebok från 1500-talet (för ”skælflwa soth”1 2);
i Benedictus* Olai Läkerebook af 1578 (”skelffua”) m. fl. Den
i sanning stora mängd föreskrifter om frossans behandling, de äldre
medicinska skrifterna lemna, vittnar till och med derom, att denna
sjukdom redan på den tiden intog ett särdeles framstående rum bland
landets folksjukdomar. Också säger den förste medicine professorn
i Upsala Chesnecopherus i sin år 1619 tryckta skrift: ”Regimen
1) ”In febribu 8°. Att dermed menades frossa framgår t. ex. af följande
öfver-8krift på ett recept å ett exemplar af Landz och Stadz Lagen: Contra febres, Fore
kolle80oth. De särskilda uppgifterna i diarierna gftlla också oaktadt pluralisformen,
febres, vanligen blott en namngifven person. JemfÖr Bergius, Stockholm för 200
år sedan, Inträdestal i K. Vet.-Akad. Sthlm 1758, sid. 41.
Den äldsta berättelse, vi känna, om sjukdomsfall af frossa i Sverige daterar
sig från 13:de århundradet och gäller biskop Israöl Erlandsson, hvilken, då han
som yngling gick i skola i Linköping,’ ”ther fick hårda siälfwa sott, som kallades
quartant i halffierde åhr” eller som den latinska versionen lyder: ”quartanæ febribus
annis tribus et dimidio laborabat”. (Vita et Miracula S. Erici Beg., Script. Ber. Suecic.
medii »vi II. Upsal. 1828, s. 294.
2) Delvis tryckt i Fornskrift-Sällskapets Samlingar I, m, s. 54.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
