Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
iter agentium*: Siu Beswärligheter pläga gemenligen them anfeehta,
som til Land resa: Then första är Frösesiukan eller Skelfwan”. Och
Marchens Almanacha för år 1661, som i sju kapitel meddelar råd
för några vanligare sjukdomar såsom rödsot, pestilentia och hosta,
egnar ej mindre än tvenne af dessa kapitel åt frossan, nämligen ett åt
”hvardags kallesiuka” och ett åt ”hwar fierde dags feher eller
kallesiuka”. Linder öppnar också sin afhandling om frossan1) -med dessa
ord: ”Ingen sjukdom här i landet är mera bekant och mera gängse
än frossan.”
På grund af dessa här anförda yttranden, jemförda med hvad
man känner om frossans nuvarande förekomst i landet, kunde man
till och med anse sig berättigad till den slutsatsen, att frossan förr
varit allmännare i vårt land, än hon nu är, och att hon således med
landets stigande odling i freqvens aftagit. Dessa yttranden stå dock
allt för enstaka för att kunna gifva en sådan slutsats giltighet. Vi
känna nämligen icke, huru förhållandet år för år varit och äro således
ej heller i tillfälle att bedöma, huruvida icke det ofvan anförda
hänförer sig till vissa perioder för frossans uppträdande i allmänna och
länge fortvarande epidemier — och sådana få vi ännu understundom
bevittna.
För denna sjukdoms icke endast höga ålder utan äfven stora
spridning och freqvens i landet redan i en äldre tid talar emellertid
äfven den mängd benämningar på densamma, man redan i medeltiden
möter och för öfrigt till större delen ännu återfinnner i språket1 2).
Yi hafva redan haft tillfälle att anföra flere af dem. De fästa sig
företrädesvis vid den för sjukdomen i dess vanligaste former
karakteristiska känslan af kyla och de derpå beroende skakningame af
kroppen med eller utan tillägg om den efterföljande febern samt om
sjukdomens intermittenta förlopp och regelbundna typ (hvardags,
hvar-annandags, hvartredjedags, dubbel hvardags o. s. v.). Sålunda har
den fått namnen kallesiuka, koldesot eller helt enkelt kolla
* (ännu brukligt i Wermland och de flesta provinser af Götaland),
1) Johan Linders Tanckar om Frossan och Kinkinabarken. Stockholm 1717.
2) Den omständigheten, att flere benämningar förr samtidigt nyttjades å
sjukdomen, anser Ihre tyda på motsatsen till hvad vi här framställt Hans ord lyda:
’’dnm in Historia Gustavi I ab Er. Tegel conscripta part. II p. 4 lego: eftet @tcf
Soljcm af tøoja af fotteftufa ettet ffjelfwoføt franflig tøar, venit mihi in mentem
suspicari ejus sevo hoc est ante duo secula, morbum hunc adeo non fuisse vulgarem,
ut-pote cui certum nomen nondum constitit”. ”Scimus morbis”, tillägger han vidare,
”sua esse fata suasque periodos nec omnes simul in hominum genus incubuisse”.
(Ihre I. Glossarium Suio-gothicum. Upsaliæ 1769. Tom. I, p. 607).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
