Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
119
skælffvosoth, skelfva, frösesiuka, frossa m. fl., dessutom
koldefeber, frossfeber, vexelfeber, omvexlande feber,
hvardagsfeber, hvarannandagsfeber o. s. y. Hit höra äfven
benämningarna älta, rogfubb, rågfeber, Augustifeber, om
hvil-kas betydelse vi framdeles fä tillfälle att tala.
Men om än frossan varit mycket gängse i vårt land och, såsom
ofvan synos, i folkspråket framkallat en mängd benämningar och
dessutom gifvit upphof till den otaliga mängd huskurer, som mot
sjukdomen finnas, så hafva dock våra medicinska författare föga egnat
sig åt denna sjukdom. Specialarbeten öfver frossan ega vi alls inga,
med undantag af Linders för sin tid förtjenstfulla, redan
anförda arbete: ”Tanckar om Frossan och Kinkinabarken” (Sthlm 1717)
samt några här nedan uppräknade disputatiouer. Ej heller har vår
medicinska tidskrifts literatur, åtminstone icke genom några vigtigare
specialafhandlingar, skänkt denna för många delar af vårt land dock
så vigtiga folksjukdom någon synnerlig uppmärksamhet.
Följande hos oss utkomna disputatiouer hafVa behandlat frossan:
Lundberg, R.„ de febre intermittente qvartana (præs. Rosén v. Rosenstein).
Ups. 1739.
Lithén, M., de febribus intermittentibus. Ups. 1741.
Aurivillius, S., de febribus intermitt. malignis. Ups. 1765.
Tilléus, P. C., de varia febrium intermitt. curatione. Ups. 1771. (præs.
C. v. Linné).
Acrel, J. G., historia febris intermitt. petechialis. Ups. 1793.
Svedberg, J. F. Om frossa. Sthlm 1857.
I utlandet äro följande afhandlingar om frossan af svenskar
ventilerade:
Figrelius, O., de qvartana. Lugd. Batav. 1663.
Happel, de febre intermitt. Marpurg. 1677.
Linné, G. v. Nova hypothesis de febrium intermitt. causa. Lugd. Bat. 1735;
omtryckt i Amoenitates acad. I, ib. 1749.
Några småskrifter angående frossan, de flesta endast innehållande
råd om sjukdomens behandling, må äfven här upptagas:
B er gins, P. J. Tankar angående orsaken til FråsBor och den gemenskap,
som är dem emellan och Flussfebrar. Vet.-Akad. Handl. 1755, s. 277—289.
Ehrenström, A. Tilförlåtelige Botemedel emot Frossa och Rödsot. Sthlm
1757.
Kongl. Collegii medici underrättelse om en bepröfvad huscur emot watnaktig
swullnad efter förutgångne febrar. Sthlm 1758.
(Wåhlin, A?) Rätta och tilförlåteligaste sättet en Siuk bör iacht taga at
bruka de medel, som af grund curera den gängse Frossfebern. Jönköp. 176 ?
Bousquet, J. F. Dissertation sur l’abus du Chinchina. Afhandling om
Chinans missbruk. Sthlm 1766. (På franska och svenska).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
