- Project Runeberg -  Om Sveriges folksjukdomar / 2. Frossan /
121

(1869-1877) [MARC] Author: F. A. Gustaf Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121

endemisk orsak till sjukdomen. Men derjemte finner man, att en
vex-ling i stor skala af sjukfreqvensen eger rum i frossans hemorter, och
att frossan understundom, i sammanhang med ökad freqvens å dessa
orter, plötsligt och i stort antal fall uppträder äfven å andra för
henne eljest helt och hållet främmande bygder; häruti bär hon
således eh epidemis prägel.

Vi företaga här först till behandling frossans geografiska
utbredning i landet såsom endemisk sjukdom. Men innan vi gå till
undersökningen om hvilka de orter äro, som årligen besökas af frossa,
och hvilka å andra sidan vanligen äro befriade derifrån, vilja vi erinra
derom, att vår framställning, såsom hufvudsakligen’grundande sig på
läkames embetsberättelser till Sundhets-Collegium, icke kan blifva
annat än ganska ofullständig dels emedan läkames antal i en del
bygder är vida mindre och läkarestationerna glesare än i åtskilliga andra
trakter, på grund hvaraf sjuklighetsförhållandena å de förra mycket
ofullständigare blifvit kända än å de senare, dels emedan allmogen å
många orter endast sällan anlitar läkarens biträde för sina
frosspatien-ters behandling, hvarföre sjukdomsförhållandet i afseende på frossan
i dessa trakter kan vara för läkaren temligen obekant, dels slutligen
äfven derföre att en del läkare i sina årsberättelser alls icke eller högst
ofullständigt redogöra för frossans freqvens å orten, oaktadt hon der
kunnat vara temligen allmänt förekommande. Denna sistnämnda
omständighet utjemnas dock någorlunda derigenom, att vi med
hvarandra jemfört läkames uppgifter från samma ort för en lång följd af
år, hvarigenom upplysningar af flere förhållanden, som af den ene
läkaren icke uppmärksammats, hos den andre kunnat vinnas. Enstaka
uppgifter om endemicitet af frossa för en eller annan ort hafva
endast i de fall af oss ansetts för giltiga intyg om saken, när läkaren
längre tid varit å orten bosatt eller uppgifterna gällt år, då frossan
icke varit i landet epidemiskt gängse. — Vid denna framställning
genomgå vi först de södra och östra landskapen och derefter de vestra.

Hvad således till en början Skåne beträffar, så befinnes denna
provins vara temligen fri från endemisk frossa med undantag för
Christianstad och åtskilliga bygder af Gärds och Willands härader.
Härom vittna t. ex. följande utdrag ur M. Huss’ samling af bref
(daterade Januari 1850). Sch o 1 ander skriiver från Engelholm:
”frossfebrar hafva under dessa senare 5 åren varit sällsynta”. (Under
åren 1818—33 voro de dock enligt Wieslander derstädes stationära).
Och Schagerström från Landskrona: ”intermittenta febrar ha sedan
år 1834 högst obetydligt låtit förmärka sig”. Mull er n i Malmö:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:54:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bfagfolksj/2/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free