Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
och Tjusts distrikter beryktade för svåra härjningar af frossor, ehuru
vi ej äro i tillfälle att inom dessa angifva några vissa orter såsom
särskildt framstående härdar för sjukdomen.
Enligt Brunius (i årsberättelsen för 1844) äro intermittenta
febrar äfven på Öland hvaije år gängse. Om frossfebrarne år 1818
yttrar också Trafvenfelt, att de efter vanligheten voro
allmänna på Öland. Några svårare frossörter synas dock ej å denna
ö finnas.
På Gottland är frossan märkvärdigt nog ingenstädes inhemsk.
Detta är icke blott det nuvarande förhållandet, utan har det så
varit åtminstone under hela detta århundrade, då man frånser de
äfven här tidtals uppträdande epidemierna. ”Febres intermittentes
äro här alltid ganska sällsamma,” yttrar redan Wallberg i sina
berättelser för åren 1808 och 1809. ”Frossor äro så sällsynta, att flere
år kunna förflyta, utan att med undantag af barn några sådana
patienter anlita läkaren”, säger Fant i berättelsen för 1828. Och André
uppgifver i berättelsen för 1838, att ”sedan 1832 knappt någon
frosspatient funnits på landet.” Kolmodin skrifver 1850: ”frossor
halva åtskilliga gånger varit epidemiskt gängse hår, men på några
af de senare åren hafva de varit så sällsporda, att ett och annat
sporadiskt fall varit att anse såsom en raritet” (H. br.).
I Östergötland förekommer frossa i allmänhet vida mindre, än
man kunde hafva skäl att förmoda. Wadstenatrakten t. ex. har i
flere afseenden en frossnejds prägel, men redan Acharius yttrar vid
omförmälandet af farsotens uppträdande derstädes år 1809, att
”fros-sorna annars å dessa trakter så sällan besvära”. Och från Motala
skrifver Ekström för 1845: ”under April och Maj anmäldes en och
annan frossa, af hvilken sjukdom hår på orten knappast något enda
fall afhörts sedan 1834”. Då Lindegren berättar, att frossor i
början af våren 1847 visade sig i Linköpings distrikt, gör han det
tilllägget, att det var ”efter flere års bortovaro”. Enligt Ericson skall
frossan i Norrköping till och med ej funnits alltifrån 1834 till 1852.
Och från Finspongs distrikt meddelar Strömberg i 1865 års
berättelse, att han efter 1861 sällan påträffat frossor. I någon grad
endemisk får man dock kanske anse frossan utefter Gröta kanal att döma
af de många uppgifter, som föreligga, om frossans uppträdande bland
manskap, som varit på arbetskommendering derstädes, vidare å södra
stranden af sjön Roxen (W al lin 1862), slutligen längs Östersjökusten
(Djurberg, Engelbrecht, Se von), ehuru äfven här i vida
mindre grad än i kustorterna af Kalmar län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
