Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
dock Mälarens omgifhingar visat sig vara (Zetherman 1800,
Ja-cobi 1809, Widberg 1826, 184.6, 1854), isynnerhet trakterna invid
Strömsholm (Åkerman 1853, Zetterstrand) samt kring
Westerås-fjerden (Altin H. br.; Ekholm, enskildt meddelande 1872) isynnerhet
egendomen Hesslö derstädes (Altin). En häremot till en del
stridig uppgift lemnar dock Widberg år 1850 (H. br.). Han skrifver:
”intermittenta febrar hafva för längre tider tillbaka företrädesvis
uppehållit sig uti de sydligare delar af länet, som närmast gränsa
intill Mälaren, och småningom utbredt sig till medlersta och nordligare
delarne af länet; men under de sist förflutna 25 åren har jag
hvar-ken under de större frossepidemier, hvaraf Westmaniand under tiden
varit hemsökt, icke heller på de tider, de intermittenta febrarne
förekommit sporadiskt, kunnat iakttaga, att sjukdomsfreqvensen varit större
i Mälaretrakten än i de flesta af länets öfriga delar. Vissa år hafva
dessutom frossfeberfallen varit så ytterst sällsynta i Mälarens
grannskap, att de icke ens kunnat vara sällsyntare på något annat ställe.”
De delar af Upland, som af frossa årligen besökas, äro i första
rummet stränderna kring Mälaren, nämligen Sigtuna (Wistrand H.br.),
Bro och Håbo (Barck 1851) samt Enköpings läkaredistrikt (Bar ck,
Stiegler, Martin, Westerlund). Inom det sistnämnda
distriktet är isynnerhet Kurön känd för sina år för år återkommande
fros-sor (Westerlund, enskildt meddelande 1871). För envisa frossor
hafva också Svartsjölandet och Lofön sedan gammalt varit illa
beryktade. Redan Sparrman framhåller år 1642 nejden invid Svartsjö
slott och ännu mer omgifningarne af Sånga prestgård såsom ”ett
ögonskenligt exempel” på trakter, som i följd af närheten af kärr
och moras äro osunda och för svåra febrar i hög grad utsatta1).
Arenius, som hade växt upp i denna ort, skrifver år 1751 i ämnet
följande: ”mirum quod commodis incommoda adjunxerit natura; viget
enim febris, communi gravior, nomine Swartsiölands fråssa,
admodum notabilis ac quovis anni tempore periculosa; præcipué ad
Lacus Egelwiken & Swartsiöwik, qui locus reliquis insulæ
partibus insalubrior est”1 2). Bäck3) och Rosenstein4) omtala äfven
Drottningholm såsom en af svåra frossor särdeles hemsökt ort. He-
1) Sparrman, A. (adlad Palmchron), Sundhetzens Speghel. Sthlm 1642, s. 23.
2) Arenius, J. E., De antiquitatibus insulæ Feringsoensis, nunc stricte dictæ
SwartsiÖlandet Diss. præs. 0. Celsius. Holmiæ 1751, p. 35.
3) Bäck, Abr., Tal om farsoter, som mäst härja ibland Rikets Allmoge. Vet.
Akad. Handl, för 1765, s. 22.
4) i bref till Z. Strandberg från Drottningholm, daterade sommaren 1750.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
