Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Visserligen har sjukdomen helt säkert i en mängd af dessa fall icke
ådragits i Stockholm, utan i dess omgifningar eller å längre bort
belägna orter, liksom älven otvivelaktigt är, att samma patienter ej
sällan tvenne eller flere gånger upptagits i rapporterna, så ofta de
nämligen såsom recidiventet ånyo anmält sig hos läkaren. Men å andra sidan
inkommer en mycket stor mängd af hufvudstadens sjukdomsfall aldrig i
Läkaresällskapets statistik, enär flertalet praktiserande läkare icke
af-gifva några uppgifter om de i deras praktik förekommande sjukdomsfall
och enär dessutom många patienter aldrig anmäla sig hos någon läkare.
Vända vi oss nu ifrån Mälarens stränder och hufvudstaden
till Uplands Östersjökust och skärgårdar, sä finna vi väl icke här
några intensivare frossnästen, men återfinna dock sjukdomen så
beständigt åtminstone i spridda fall, att man väl är berättigad att
hland landskapets frossörter upptaga äfven dessa trakter (Stockholms
skärgård och Roslagen). Också äro af läkarne åtminstone följande
kustorter angifna för endemicitet af frossa: Wermdö (Högselius m.fl.),
Norrtelje (Isander1) Hargs distrikt (Kusel H. br.), Forsmarks
distrikt (Nygren H. br., Blume) samt kuststräckan af Hållnäs
socken ända till Carlholms bruk och Elfkarleby (Jacobson 1853,
Cronstrand 1851, Schultz1 2). De inre delarne af Upland kunna
väl i allmänhet anses temligen fredade för ifrågavarande sjukdom,
dock finner man äfven några af dessa orter uppgifna såsom lidande
af endemisk frossa nämligen: egendomen Hammarbyholmen (Z i eger tz
H. br.), Rånäs bruk (Sommelius 1850), Tobo bruk (Ångström
1851), Dannemoratrakten (Hagberg 1862), dessutom vissa delar af
de närmare Mälaren belägna sockname Danmark, Näs, Hel. Trefaldighet
och Fundbo (Schultz2).
Rörande frossans förekomst i Gostrikland ega vi från 1813 af
dåvarande provincialläkaren Ek den uppgiften, att sjukdomen, som det
föregående året allmänt härjade, eljest var der ”i orten mera sällsynt”.
I Torsåker långt in i landet äro de intermittenta febrarne enligt
Hollander (H. br. 1850) högst sällsynta; likaså i Ockelbo distrikt
(Lagerträd H. br.). I staden Gefle (isynnerhet dess östra del) och
denna stads omgifhing förekomma de deremot årligen (Sandberg
1850 och 1855, Nordblad H. br.). Hamränge socken, belägen vid
kusten i norra delen af provinsen, är äfven beryktad för frossa (La-
1) Äfven der nteblifver dock sjakdomen tidtals helt och hållet, såsom synes af
Sommelii nppgift i berätt. f. 1840, att frossan ”sedan 1834 knappt varit sedd i denna
ort, åtminstone med ganska få undantag.”
2) Medicinsk-topographisk Beskrifning Öfver Upsala distrikt. Manuskript, dateradt
d. 7 Mars 1818 (Sr.ndhets Collegii Arkiv).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
