Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
gerträd, H. br.), isynnerhet Axmars bruk derstädes (Baeckström
1861).
Äfven i Helsingland iakttager man fall af frossa årligen, om än
ganska sparsamt. Någon egentlig frossort hafva vi likväl ej att för
detta landskap nämna, dock omtalas ej sällan Söderhamn samt
Norr-ala och Söderala socknar såsom af frossa besökta. Hvad Hudiksvall
beträffar, omtalar Wallner i 1853 års berättelse, att intermittenta
febrar inom staden äro sällsynta, men att de ”vid sjökusten på landet
deromkring visa sig på våren hos några”. .Följande, af stadsläkaren
J. Ekman oss benäget lemnade förteckning på frosspatienternas
antal i staden åren 1862—70 ådagalägger emellertid, att frossa,
åtminstone numera, årligen visar sig äfven i Hudiksvalls stad:
1862 : 0. 1867 : 24.
1863 : 43. 1868 : 24.
1864 : 27, 1869 : 28.
1865
1866
33.
22.
1870 : 15.
S:a 216.
L. Th. Ekman skrifver 1850 (H. br.) från samma ort: ”frossan
finnes icke bland allmogen”. I det inre af landskapet anträffas
genuina fall af frossa högst sällan (Risberg 1840 för Ljusdal,
Hedenström 1850 H. br. för Jerfsö distrikt).
Medelpad är, enligt hvad provinsens läkare förmäla, helt och hållet
fri från inhemsk frossa. Härom yttrar Platzmanisin embetsberättelse
för 1840: ”frossan är här ganska sällspord; under 22 år har den
blott en gång varit gängse”; och i bref till Huss af Jan. 1850:
”frossfebrar hafva under de senaste 30 åren härstädes uppenbarat sig
6 ä 7 gånger, men likväl varit ganska sällsporda bland det egentliga
landtfolket”. I årsberättelsen för 1854 kallar också Hacksell
frossan för en för Torps distrikt ”alldeles främmande sjukdom”.
Från Ångermanland ega vi deremot en mängd uppgifter från olika
tider om årligen uppträdande frossor, dock endast å några få orter vid
Ångermanelfvens utlopp och vid kusten. Några uppgifter synas gifva vid
handen, att sjukdomens lokaliserande vid mynningen af Ångermanelfven
först egde rum åren 1755—60. Wargentin kallar nämligen år 1755 *)
frossan för ”en i de Wester-Norrländska landsorterna okänd sjuka” och
Hulphers yttrar i sitt år 1770 till Vetenskaps-Akademien inlemnade,
först 1780 tryckta arbete öfver Ångermanland, att ”frossan, som först
på 1750-talet här (i Nora socken) blef bekant och sedan om våren 1
1) Vet. Akad. Handl. f. 1755, s. 250.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
