Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
slutet af en allmän frossperiod, att ett fall af frossa förekommit i
Herjeådalen (en ifrån Christianstad hemkommen fåstningsarbetare).
Äfven i Dalarne är frossan blott bekant som en gäst, enligt hvad
yttranden från olika tider af ortens läkare gifva vid handen. Så
kallas de intermittenta febrarne af Blom, då de åren 1772 och 1773
med mycket stor freqvens uppträdde i Hedemora distrikt, för
”febres ante tricennium in Dahlekarlia rarissimæ, quin imo plebejis
fere incognitæ”!). Och Ström kallar år 1810 ”frossan en i denna
ort (Hedemora) hittills högst sällsynt sjukdom”. Silfversparre
skrifver i berättelsen för 1847 från Hedemora: ”af frossor hafva
sedan hösten 1839, då jag först bief läkare här i distriktet, till och med
våren 1846 endast några få lindriga fall årligen förekommit och dessa
vanligen hos sådana personer, som inflyttat från sydligare provinser
eller under vistelsen der eller vid hemkomsten derifrån insjuknat”.
Från Säter berättar Kinmanson 1811, att ”frossor för få år
sedan voro på denna ort nästan okända”. År 1763 yttrar Hfllphers
om Falun: ”man vet hvarken af frossa eller andra intermittenta
febrar”1 2). Då J. M. Bergman omtalar, att några fall af frossa derstädes
inträffade år 1827, tillägger han också: ”det första exempel, man
känner, hos sådana, som ej varit på utvandring, ty frossan förekommer
ej ursprungligen i Falun”. Hallin kallar äfven frossan år 1856
en i Falun ”som inhemsk förut ytterst sällsynt sjukdom”. Från Nås
distrikt skrifver Hellström för 1847: ”frossor hafva endast
förekommit och detta sällsynt hos sådana af distriktets innebyggare, hvilka
besökt sydligare provinser, ty inom Wester-Dalarne är denna
sjukdom för det mesta okänd”. Och Wettergren, ifrån 1835 läkare i
Eättviks distrikt, skrifver 1850: ”hos dem, som ej utvandrat, är
sjukdomen så sällsynt, att jag icke vet mer än tvenne fall, der den
oberoende häraf sjelfständigt utvecklat sig”. Från Westerbergslagen omtalar
Höje r för år 1846 några fall af frossa och bifogar dervid denna
notis: ”dessa fall voro de första exempel på inom orten hos infödingar
uppkomna frossor, jag på 12 års tid härstädes observerat. Alla förut
iakttagna fall hafva inträffat hos personer, som antingen, boende inom
bergslagen, ådragit sig sjukdomen under sjöresor söderut eller ifrån
andra provinser hit inflyttat.” Väl uppträdde frossan i det
sistnämnda läkaredistriktet epidemiskt under de följande åren 1847—49
1) Blom, C. M., Observationes de aöre et morbis epidemicis in Dahlekarlia
ab initio anni 1772 ad finem anni 1773. Acta medie, suee. Holmise 1783, p. 442.
2) Hfilphers, Abr., Dagbok öfver en resa igenom de under Stora Kopparbergs
Höfdingedöme lydande Lähn och Dalarne år 1757. Westerås 1763, s. 352.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
