Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
samtidigt med epidemisk utbredning i andra delar af riket, men detta
berättigar oss ännu icke att, såsom stundom skett,uppföra frossan såsom
en i sydligare delen af Dalarne numera inhemsk sjukdom, ty epidemiska
besök af flere års varaktighet har hon flere gånger förr aflagt i
Dalarne och det oaktadt icke blifvit der hemmastadd. Detta synes hon
heller ej blifvit efter 1850-talets frossepidemier, om man af den
omständigheten, att inhemsk frossa icke omnämnes i
erabetsberättel-serna för de senare åren från dessa trakter, får draga någon slutsats
härom.
Af Wennlund kunna blott de södra delarne, nämligen trakterna
kring Wenern samt Gillberga distrikt, stämplas som frossörter. I de
öfre bygderna visar hon sig endast som en främling, hvilken snart
åter drager sina förde. Följande utdrag ur läkarnes embetsberättelser
från bergslagerna och provinsens norra delar ådagalägga tydligt detta
frossans främlingskap i dessa bygder. Farsotens uppträdande i
Phi-lipstads bergslag år 1810 omförmäler Lundmark med följande ord:
”i April började den öfver hela Wermland gångbara intermittenta
febern att äfven visa sig på flere ställen i bergslagen, som eljest plär
vara fri från frossor”. Genberg skrifver derifrån för 1823: ”här
uti bergslagen äro frossor högst sällsynta”. Då 6 fall af frossa år
1853 förekommo i Philipstads distrikt, kallar P al lin det ett
”ovanligt stort antal”. Från Carlskoga skrifver Bohm år 1854: ”frossor
äro annars här högst ovanliga”; och Sandelin år 1861: ”frossan
förekom äfven hos personer, som icke förut vistats utom orten,
hvilket ej varit händelsen under de förra åren”. Hedberg inleder sin
redogörelse för frossans uppträdande i Fryksdals och öfre Elfdals
distrikt år 1849 sålunda: ”frossan har tillförene och de första åren
af min tjenstgöringstid varit ytterst sällspord inom distriktet”. ”Frossor
här eljest sällsynta”, skrifver Boursell från Uddeholms distrikt i
berättelsen för 1854.
Såsom ”endemiska och allmänna i södra delen af länet deremot,
omkring Christinehamn och Wenern”, uppgifvas vexelfebrar af
Lundmark i berättelsen för 1785*), och Ha ak lemnar samma uppgift
(H. br. 1850) beträffande stränderna af Warnums, Ölme och Wäse
härads vikar af Wenern, hvarmed uppgifterna af Holmgren för
1854 och Bohm för åren 1855—59 öfverensstämma. Frossan
saknas icke något år i Carlstad eller på trakten deromkring enligt
Götlin, hvarföre hon af honom och Lagerstedt1 2) uppföres såsom för
1) Läkaren och Natnrf. VIII. Sthlna 1787, sid. 112.
2) Sundh.-Coll. Berätt. 1851, sidd. 57 o. 58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
