Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
tet derstädes tala Brodd (1765), Trafvenfelt1), Fant (1835),
Græve (1860), isynnerhet, är Otterstads socken å denna ö för frossa
utsatt (Olander 1826, Frykman 1849). Brodd trodde till och med,
att ön blifvit uppkallad efter sjukdomen på grund af dess stora
fre-qvens derstädes. ”Hela Läckö fögderi”, säger han, ”kallas af
allmogen källan, emedan förmodligen frossan från uråldriga tider der
rasat. Allmogen i detta land anser kålla och frossa som synonyma”2).
Inom den del af Wenersborgs distrikt, som tillhör Westergötland,
kan sjukdomen icke anses endemisk såsom följande tvenne yttranden
betyga. Hultman skref år 1769 från Wenersborg: ”frossan är här
en mycket rar och sällsynt sjuka, så att jag under mitt treåriga
vistande härstädes icke haft mer än en enda frosspatient”3). Och
Kjellberg i berättelsen för 1844: ”frossan har jag under de föregående åren
ej observerat”. Också yttrar Sundhets-Collegium i 1851 års berättelse
på tal om Wenersborg: ”den på 1760-talet uppgifna immuniteten
för frossor motsäges icke heller af nutidens iakttagelser”. I det till
Wenersborg närbelägna distriktet Trollhättan är deremot enligt K
inmans uppgift i berättelserna för 1854 och 1862 frossan endemisk.
”Den enda sjukdom”, läser man i berättelsen för 1854, ”som för
Trollhättan kan kallas egentligen inhemsk, är frossan. Under de nära 6
år, jag varit läkare härstädes, hafva frossor hvarje år, särdeles om
våren och försommaren, varit särdeles freqventa”.
Slutligen förekommer äfven i Göteborg ett temligen stort antal
fall af frossa hvarje år. Enligt den af Göteborgs läkaresällskap
upprättade sjuklighetsstatistik för staden uppgingo de för decenniet
1858—67 samt året 18704) till:
år sjuke år sjuke år sjuke år sjuke
1858 1721 1861 1060 1864 544 1867 343
1859 2940 1862 756 1865 351
1860 2583 1863 549 1866 381 1870 273
1) Sv. Läfe.-Sällsk. Handl. X. Sthlm 1825, s. 113.
2) Berättelser inlemnade til Kongl. Collegium medicum rörande Medicinal Werkets
Tilstånd i Riket. Sthlm 1765, s. 101.
3) Berättelser till Biksens Höglofl. Ständer rörande Medicinal-Verkets Tillstånd i
Riket. Upsala 1869, s. 322.
4) Uppgifterna äro hemtade ur Sundh.-Colleg. Berätt. för nämnda år. Berät*
telserna för åren 1868 och 1869 meddela ej sjukantalet lör Göteborgs stad särskildt.
1870 års uppgift återfinnes i E. W. Wretlinds uppsats: Sjukligheten i Göteborg
1870. Upsala Läk.-förenings Förhandi. VI. Ups. 1871, s. 350.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
