Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
okänd sjukdom och förefaller endast någon gång hos en och annan
vestgötahandlande, som hemkommit från kusterna vid saltsjön”. Från
Falköping T engstrand 1850: ”frossa förekommer häromkring
ganska sällan”. Enligt Ed gren voro frossor mellan 1834—40 totalt
försvunna från Sköfdetrakten (H. br.). Vid omförmälande af frossans
uppträdande i Skara stad år 1854 tillägges: ”frossan der eljest
sällsynt”. Äfven från den vid Wetterns strand belägna staden Hjo är
uppgift lemnad om frossans sällsynthet utom epidemieåren. Sålunda
skrifver Var eni us till M. Huss: ”under de 10 år, jag var bosatt i
Hjo, hade jag knappast att behandla ett halft dussin frossor”.
Vända vi oss nu till Wenerns kuster, så träffa vi visserligen
här på några ganska bestämda frossörter; men kusten i sin helhet
visar sig dock ingalunda vara alla år af frossa plågad. Vi följa
honom här från öster till vester. Hvad då först Mariestads distrikt
angår, så möter oss uti J. A. Huss’ embetsberättelse för 1837
följande yttrande om förhållandet derstädes: ”såsom något
anmärknings-värdt torde jag få nämna den iakttagelse, både jag och andra
praktiserande läkare i orten gjort, att på de sista fem åren frossor blifvit
så ytterst sällsynta äfven på trakter, der de förut kunde anses
endemiska , att jag på denna tid knappt kan erinra mig att hafva sett
eller behandlat en frosspatient för hvart år”. Torsön i Wenern,
tillhörande Mariestads distrikt, uppgifves dock ibland såsom af frossor
mycket hemsökt. Också uppgifver T in g v all sjukdomen såsom
endemisk på denna ö. Uppgiften härrörer emellertid från slutet af en
frossperiod (1859) och har kanske endast afseende på denna (i
hvilket fall med ”endemisk” endast menats ”stationär”). Stadsläkaren i
Mariestad G. Örbom skrifver också (Sept. 1851 H. br.): ”före 1834
lära frossor grasserat, men höra nu alldeles till undantagen”. Äfven
i trakten kring Kinnekulle är frossan ej hemmastadd, men straxt
söder om detta berg vidtaga de egentliga frosshemmen å Wenerns
södra kust, nämligen de till Lidköpings distrikt hörande södra och
vestra delarne af Kinnevikens stränder (Frykman 1851, Kydberg
1854, Græve 1861). Sjelfva staden Lidköping kan dock ej som
ständig frossort anses. 01 and er t. ex. betecknar i 1813 års berättelse fros-
o
sorna såsom förr i staden nästan okända. ”Åtminstone”, säger han,
”kan jag försäkra, att jag under de första 13 åren af min praktik
här-städes icke hade någon enda frosspatient af stadsboarne”. Den för
endemisk frossa mest beryktade orten i Westergötland är Kållandsön,
som bildar Kinnevikens nordvestra gräns. Om frossans endemici-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
