Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
i
ligga till grund för frossans endemicitet å vissa orter, måste hafva
ett alldeles särskildt etiologiskt intresse, så är och denna endemicitet,
der den visar sig mera bestämdt utpräglad, väl värd sin
särskilda uppmärksamhet. Kännedomen om frossans utbredning i landet
såsom en stående sjukdomsform är ock oundgänglig för utrönandet
af epidemiernas uppkomst. Den frågan tränger sig nämligen här
inpå oss: är det landets ständiga frossörter, som gifvit upphof åt
epidemierna, eller har frossans uppträdande som farsot visat sig
oberoende af sjukdomens endemicitet inom landet?
Svaret på denna fråga skall gifva sig, i det att vi nu, så vidt
våra källor det medgifva, kronologiskt följa, frossan i afseende på
hennes freqvens och epidemiska utbredning i landet.
Den första epidemiska utbredning af frossa i Sverige, som
kommit till vår kännedom, är omnämnd af Benedictus Olaui1); den
inträffade åren 1575—761 2). Från det derpå följande seklet ega vi
endast ganska få och spridda meddelanden om farsoters uppträdande i
landet, när vi bortse från pesten, hvilken alltid ådrog sig allmännare
uppmärksamhet. Huru här varit t. ex. under och straxt efter åren
1649—52, hvilka medförde för frossa särdeles gynsamma
naturförhållanden, är ej kändt. Den enda uppgift, vi anträffat, rörande
ifrågavarande sjukdom i Norden under dessa år, är lemnad af Bartholinus.
Han berättar, att en tertianfeberepidemi år 1652 grasserade i
Köpenhamn och dess omgifningar3). Den uppmärksamhet, som 1661 års
Almanach, enligt hvad ofvan anförts, egnade åt frossan väcker ock den
förmodan, att denna sjukdom de föregående åren varit ovanligt allmän
i Sverige. Åfven om åren 1679 och 1680, de, såvidt kändt är,
närmast följande, om hvilka årstidernas beskaffenhet gifver oss skål att
starkt misstänka frossans epidemiska uppträdande, lemnas oss inga
upplysningar från Sverige uti ifrågavarande hänseende. Dock
berättigar oss kännedomen om frossans stora utbredning icke blott i
England och Danmark utan äfven i de östra Östersjöprovinserna4) till det
antagande, att hon då jemväl i Sverige varit epidemiskt gängse.
1) 01 a ni, Bened., Een nyttigh Läkerebook. Sthlm 1578.
2) Bland namnkunniga personer, som då insjuknade, finna vi Tyko Brahe
omnämnd, hvilken år 1578 anfölls af en ”besvärlig frossa”, efter hvad det synes, å sin
egendom Knutstorp i Skåne. Follin, Helsingborgs historia. Upsala 1851, s. 276.
3) Bartholinus, Th., Historiar. anatomic. rar. Cent. I&II. Hafniæl654, p. 272.
4) Ilmoni, J., Bidrag till Nordens Sjukdomshistoria. II. Helsingfors 1849,
s. 249, 251. — Hæser, H., Historisch-pathologische Untersucbungen. II. Dresden
U, Leipzig 1841, s. 218.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
