Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den första frossepidemi under sjuttonde seklet, hvarom vi ega
någon visshet, herrskade åren 1691—93. Denna epidemi finna vi
omnämnd dels af Collegium reg. medicorum i dess protokoller1), dels
af Linder i hans skrift om frossan1 2 *).
Enligt samma källor *) inföll nästföljande stora frossepidemi
åren 1714—17. Linder skrifver det sist nämnda året om denna
epidemi sålunda: ”Särdeles har Frossan nu i samfälte try åhr här i
Sweriget warit algemen både i städeme och på landet, at den intet
warit så mycket om sig gripande sedan åhr 1692 och 1693, tå then
smittosame quartanen här i staden och kring landet wankade,
hwar-igenom månge menniskior dödde”2). Att frossan icke med 1717
upphörde, utan ännu någon tid fortfor att herrska, är sannolikt att sluta
af dess förhållande i andra europeiska länder4).
Enligt Sidréns anteckningar till Linnés föreläsningar5) var
envis frossa äfvén år 1732 gängse. — Åren 1736 och 1737 finna vi
henne åter uppträda med epidemisk freqvens i landet. Collegii
medici protokoll för d. 29 Sept. 1736 säger derom: ”tredje och ijerde
dags febrarne continuera ännu, hvilka förtiden gångbara äro”. Och
enligt protokollet för den 23 April 1737 gafs assessor Bernegau i
uppdrag att resa till Dalarön för att ”undersöka the sälsamma
sjukdomar, ther föregifvas grassera”. Han fann då, ”att inga andra wanka
än tertian och qvartan febrar”. Lundberg talar äfven i sin
disputation6) om frossan såsom en åren 1736—39 epidemiskt gängse
sjukdom.
Från medlet af adertonde seklet blifva väl våra källor mera
kontinuerliga och utförliga, men någon noggrannare framställning af
fross-’ freqvensens skiftningar i landet i sin helhet eller i dess särskilda
landskap, medgifva de ännu icke. Det material från senare hälften af
seklet, vi kunnat samla, framlägges derföre här nedan sådant, det är,
utan någon bearbetning. Hufvudperioderna för frossans epidemiska
uppträdande skönjas likväl deraf, äfvensom åtskilliga andra frågor, som
1) Protokoll för den 17 April 1691 (Sundhets-Collegii Arkiv).
2) Linder, Tanckar om Frossan och Kinkinabarken. Sthlm 1717, s. 4.
’ 3) Collegii medid protokoll för den 13 Maj 1714 (Sundhets-Collegii Arkiv)
Linder, 1. c.
4) Bland andra, som dessa år lidit af frossa, nåmnes konung Fredrik I,
hvilken år 1722 medelst brunnskur botades från en envis intermittens. Tilléus, de
varia febr. int. curatione. Ups. 1771.
5) Manuskript, förvaradt i Upsala Universitets Bibliotek.
6) Lundberg. R., de febre intermitt. qvart. Ups. 1741.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
