Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
äfven frossan *). —1757 grasserede frossan på norra delen af Öland ganska starkt, så
att intet hushåll var fritt (Wahlbom). [Våren och hösten nog allmänna i Nerpis
och Lappfjerds socknar i Österbotten (Hast)]. I Göteborg infunno sig på våren
fros8or, både hvar- och hvarannandags (Westman). I Jönköping malign
ter-tianfeber 1757 och 1758 (Wåhlin). —1768 frossor allmänna i Göteborg
(Westman). Frossan gick mycket detta år hos folket i Björksäters församling. —
1759 omkring Mariestad och i Fredsberg, på Säby i Hasled (Brodd), i Stockholm. —
1760 om våren blefvo frossorna i Göteborg mycket svåra (Westman). Frossor
gängse i Wermland dessa år enligt Hamnerin. — 1761 frossor i Göteborg
(Westman). I Maj angrep tertiana åtskilliga personer i Wenersborg (Gedner).
1 Kalmar län på våren ej synnerligen allmänna, på hösten qnotidian och tertian
(Wahlbom). Mot slutet af Sept. och i Oct. infunno sig quartaner i Norrköping
till stort antal. — 1762 mot vintern annandagsfrossor i Norrköping, quartaner
mera sällsynta än det förra året (Hidé en). — 1768. Febr. en besynnerlig tertian
i Kalmar län; Mars, April: tertian och andra frossor visade sig mycket ännu
(Wahlbom). Quartana sällsynta i Norrköping (Hidéen)* 2).
1764. Febr.: ”quartan började att visa sig i Kalmar län; den var ännu mycket
masquerad”; Mars—Maj: ”utom den förut omtalda quartanen begynte ock tertian
att blifva allmän, dock alltid masquerad”. Juni—Aug.: den allmännaste febern var
nu quartan. Hösten ”visade sig föga annan epidemi än frossor och mestadels
quartaner” (Wahlbom). I Norrköping hade vårtiden med sig tertianer, på hösten
hördes ej så stort af andra sjukdomar än dubbla och enkla quartaner (Hidéen)*).
Quæ hac in urbe (Upsaliæ) et in vicinia ac regionibus finitimis anni præteriti autumno
incipiente mense nempe Augusto et Septembri passim occurerunt, febres
intermittentes mali moris lethargicæ interdum fuerunt3). — 1765. I Kalmar län under
våren ”frossan allmännare än någonsin tillförene” *), hvarom på annat ställe säges:
”frossorna blefvo från medio Martii rätt allmänna och af alla slag, samt både hos
gamla och unga; quartan hade visat sig hela vintern mer och mindre”; och för
Juni månad: ”frossan, både tertian och quartan, visade sig väl ännu, dock ej så
allmänt” (Wahlbom). Från Jönköpings län rapporteras för samma år:
”fross-febrar hela Mars månad gängse både i stad och på land”; och för April: ”frossor
gingo här och der” (Wåhlin). Från östra bergslagen i Dalarne skrifves för
September: man såg äfven höstfrossor både legitimæ och partiales nu insmyga
sig (Blom). — 1766. Frossor hördes mycket af vid Febr. månads slut (i
Jönköpings län); April: frossor, mest tertianer visade sig här och der, dock temligen
mycket och förbyttes ibland i qnotidian (Wåhlin). Mars (från Hedemora
distrikt): frossor förspordes här och der; Maj: tertianer och quartaner förekommo
då och då bland allmogen; Sept.: en del föllo i frossan (Blom). Kalmar län:
uti Maj tertian mera allmän; densamma visade sig ock sparsammare uti Juni och
något uti Juli; i Sept. och Oct. gingo quartan och tertian sporadice; No v.,
Dec.: tertian och quartan voro väl efter vanligheten ej sällsamma denna tiden»
]) Medicinal-Werkets Tilstånd, Sthlm 1765. Företalet.
2) Prov.-Doctorernes Berättelser. Sthlm 1761. Hamnerin, s. 2; Wåhlin,
s. 31; Wahlbom, s. 45; Hast, s. 68; Westman, 8. 74—76. — Med.-Werk.
Tilstånd. Sthlm 1765. Gedner, s. 74; Brodd, s. 101 Wahlbom, 189, 199, 208—
211, 217 — 220, 226; Hidéen, 296, 299.
3) Aurivillius, S., de febr. interm. malign. Ups. 1765, p. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
