Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
men dock i anseende till den behagliga hösten ej så allmänna som förr (Wahlbom).
Ganska svåra höstfrossor uppkommo uti Oct. månad på en herrgård i Westerums
socken, hvilken vid saltsjön är belägen (Faxe). — 1767 i Maj visade sig frossan
uti Husby pastorat i Dalarne (Blom), I Februari gick quartan i Kalmar län
sporadice, i Mars och April förekom tertian, i Maj blefvo frossor ganska allmänna.
Intricata och violenta frossfebrar, mest tertianer, visade sig från medio Aprilis och
framgent i Jönköping och trakten deromkring (Wåhlin); uti Sept. och Octob.
voro frossor i Westerviks distrikt rätt svåra (Faxe). —1768. Om våren voro
lindriga intermittent» febrar något gångbara på Gottland (Hjorth). Frossor
före-kommo uti Oct. och Nov. i Westerviks distrikt (Faxe) samt i Kalmartrakten
sporadice (Wahlbom) *)•
1772. I Hedemora distr. April: febres intermittentes sparsim; Maj: febris
epidemica (typhus) intra finem mensis evanuit, sed locum ejus occuparunt
intermittentes quotidianæ atque tertianæ exquisite; Juni: febres interm. multe; Juli:
febres interm. minuebantur; Sept.: paucissimæ quartanæ; Oct.: quartanæ
aliquoties. — 1778. Sept.: tertianæ aliquot autumnales hoc mense proruperunt, quas
inter tertiana quoque exstitit duplex*). Efter 1772 blef frossan, berättar Faxe,
ganska allmän i Carlskrona. — 1776 vårdades 59 personer för frossfebrar på
Sera-phimer-Lazarettet i Stockholm; derifrån meddelar Lenngren*) för detta år tvenne
fall af tertian frossa med hastig död. [Joh. Haartman säger, att frossor sällan
varit så allmänna och så svåra i Abo län och annorstädes som åren 1774, 1775
och 17761 2 3 4 5 6)]. — 1777 besynnerlig frossa gångbar (sannolikt i Östergötland*). —
1780. Tertiana vårtiden här och der i Upsala län gängse •). — 1781. Jan. och
Febr.: quartaner, som i Stockholm icke voro sällsynta, förhöllo sig rätt envisa;
Mars: annandagsfrossor böljade blifva mer gängse ärt quartaner, som de förra
månaderna varit så envisa; hösten mest quartaner7). — 1782. Jan.—Mars:
sjukdo-marne i Stockholm dessa trenne månader hafva mest varit recidiver af de
för-lidne höst gängse frossor; Oct. -Dec.: intermittenta febrar förekommo sparsamt8 9 10 11).
— 1784. April—Juni: intermittenta febrar temligen allmänna. April och Maj:
tertiana simplex och dupplex visade sig i Upsala stad, dock sparsamt. Vårfrossor
allmänna på Drottningholm ®). — 1786. frossfebrar voro på våren nog allmänna på
Drottningholm M>). - 1786 i Mars blefvo frossor, som under vintermånaderna icke
hörts af, allmännare i Eskilstuna **). Vårtiden begynte frossan blifva gångbar i
1) Med.-Werk. Tillstånd. Sthlm 1769. Wahlbom, sidd. 57, 65, 76, 78, och
84; Wåhlin, sidd. 140, 148, 152 och 167; Blom, sidd. 2, 6, 8, 16, 26; Faxe.
sidd. 254, 261, 270; Hjorth, sid. 471.
2) B lojm, Observ. de aöre etc. Acta Med. Suec. Ups. 1783, s. 441—474.
3) Lenngren, P. F., i K. Vet-Akad. Handl. f. 1776.
4) Haartman, J., K. Vet.-Akad. Handl. f. 1781.
5) Botemedel för Rödsoten samt den i år gångbara besynnerliga Fråssan etc.
Norrköping 1777.
6) Halenins, Ämbetsrelation i Läk. och Naturf. I. s. 154.
7) Läk.’o. Natnrf. I., s. 126, 366; III, s. 163.
8) ib., III, s. 198, IV. s. 37
9) ib., V. s. 312, Halenins, ib., VI, s. 196; Hedin, ib., VIII, s. 178.
10) Hedin, ib., VIII, s. 185.
11) Tengmalm, ib., IX, 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
