Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14.7
vårtiden envisa tertianer (Sjöborg). — 1800 1), De intermitt. febrame fortsatte
i Nyköpings distrikt sin gång långt in på 1800 (Ekelund); vid vårens
början frossor gångbara i Botkyrka distrikt (Lönberg); i Willåtinge distrikt
der-emot frossoma mot vanligheten få (Sundins). Från Arboga meddelas
likaledes, att frossor detta år voro sällsyntare än vanligt (Zetherman). Från Weriö
skrifves: under första halfåret visade sig frossor här och der i länet (.Petersson).
Från Kungsbacka omtalas 5 fall af vårfrossor (Landberg) och i Torneå distrikt
iakttogos 3 fall under sommaren (Nordblad). — 18012). Botkyrka distrikt i
Södertörn: frossor voro denna vår sällsynta (Lönberg). Åtvidaberg: våren var
åtföljd af intermittenta febrar (Keventer). Uddevalla: i Maj och Juni
upp-kommo under regnaktig väderlek frossor, som här äro mycket sällsynta. De voro
något envisa (Levén). — 1802 3). Upsala distrikt: på få ställen visade sig vid
vårens början intermittenta febrar (Sommelius). Nyköpings distrikt: emot
hösten inställde sig frossor, ehuru icke svåra (Ekelund). Philipstads distrikt:
straxt efter nyåret var en febris intermitt. partialis nog allmän (Lundmark).
Malmö distrikt: intermitt. febrar hafva isynnerhet grasserat kring Lund och Malmö
(Wejlander). — 18081 2 3 4). Wexiö: frossor, som i medlet af 1790-talet voro här
ovanligt allmänna, hafva nu försvunnit ända till namnet (Petersson).
Lindesberg: frossor äro ganska sällsynta (Opphoff).
De bär samlade, alltför fragmentariska notiserna angifva
således en frossperiod såsom redan år 1749 börjad, hvilken sedan under
åtskilliga vexlingar synes hafva fortvarat till omkring år 1760 eller
kanske rättare ända till år 1768. De tidigaste underrättelser, vi ega,
om frossepidemierna under denna period (1749—68) afse Stockholm
och dess omgifningar, hvarifrån farsoten synes hafva uthredt sig vida
i landet. För år 1756 t. ex. omtalas hon icke endast från
Stockholm med dess omgifningar samt Koslagen, utan äfven från
Östergötland, Skåne och Göteborg, äfvensom vissa delar af Finland;
åren 1757 och 1758 dessutom från Öland, Jönköpings län,
Wester-götland och Wermland. En minskning i frossans freqvens synes i
början af 1760-talet hafva egt rum, men år 1764 möter oss åter en
exacerbation isynnerhet vid Östersjökusten (Kalmar och Linköpings
län); 1765—67 besöker frossan äfven Jönköpings län och Dalarne,
slutligen år 1768 jemväl Gottland.
Huruvida frossans uppträdande åren 1772—77 i Dalarne,
Carls-krona, Finland, Östergötland o. a. stått i något sammanhang med
1) Läk. o. Naturf,, XIV: Ekelund, s. 306; Lön berg, s. 352; Sundins,
s. 31; Zetherman, s. 138; Petersson, s. 176; Landberg, s. 145. —
No’rd-blad, C., Embetsberätt. i Sundh.-Coll. Archiv.
2) Läk. o. Naturf. XV: Lönberg, s. 45; Keventer, s. 228; Levén, s. 16,
3) Läk. o. Naturf., XV: Sommelius, 8. 51; Ekelund, s. 97; Lundmark,
s. 111; Wejlander, s. 31.
4) Läk. o. Naturf. XV: Petersson, s. 318; Opphoff, 8. 304.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
