Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
land: farsoter hafva, så vidt jag knnnat forspörja, inga andra varit än några
fross-febrar här och der spridda (Hultman for Wenersborgs distrikt). Frossor fingo
några uti Augusti månad; de voro långsamma och svåra att öfvervinna (Flodin
för Borås distrikt). Halland: i April och Maj voro intermitt. febr. nog allmänna
(Westberg). [Från Björneborgs län i Finland: frossor förspordes här och der
närmare åt skären samt äfven i Wessilax socken, längre upp i länet belägen,
hvarest den i tre år å rad sommartiden varit utbredd, ehuru ej i andra
socknar uppe i länet. Dessa frossor upphörde frampå sommaren (Björnlund)].
— 1796 *)• Upsala distrikt: frossor hafva vårtiden varit gängse både i staden och
på landet, hos några lindriga nog och temligen lätt öfvervunna, men åter hos
andra mycket svåra, långsamma och recidiverande (Halenius). [Björneborgs
län: frossor blefvo nu något allmännare än på några år tillförene (Björnlund)].
Från Aug. 1796 till Mars 1798 förekommo alls inga frossor i Arboga
(Zet-terman).
1798 *). Upland: ”ifrån slutet af Mars och till början af Juni var den
sjukligaste tiden och de då gångbaraste sjukdomar voro pleuresier och tertianer. I
Juni månads början träffades äfven tertianer. 1 Juli månad och första hälften af
Aug. var temligen friskt, men emot slutet af Aug. och i Sept. voro tertianer
gångbara. Ingen enda quartan har, så mycket jag vet, denna höst varit gängse”
(Lönberg för Gimo bruksläkaredistrikt). Westmanland: frossor infunno sig
tidigt på våren, som var blid och varm (Tengmalm). Blekinge: vid vårtiden
förmärktes en frossfeber i förening med en biliös feber (Bumberg för
Carls-hamn). [Frossor förspordes på åtskilliga ställen såsom utåt skären och omkring
Björneborg (Bj örnlund)]. — 17993) Upland: frossan gängse vårtiden (Malmberg
för Löfsta bruksläkaredistrikt). Södermanland: under våren visade sig tertianer,
som i Maj voro mycket gallaktiga; frampå sommaren voro de det mindre
(Sun-dius för Willåtinge distrikt). I början af året gingo frossfebrar. Intermittenta
febrar af elak art visade sig i slutet af året (Ekelund för Nyköpings distrikt).
Westmanland: frossor inställde sig ovanligt tidigt på våren och voro allmänna;
i April fortforo frossor (Tengmalm); Mars—Maj: intermitt. febrar (Dahlberg
för Westerås distrikt). Östergötland: tertianer och quartaner hafva ej heller
varit Sällsynta, rätt envisa (Ståhlbom för Åtvidabergs distrikt). Westergötland:
frossor voro bland allmogen förlidne våta sommar och höst ganska allmänna
(Odhelius för Sköfde distrikt d. 28 Febr. 1800). Halland: i Mars inställde sig
annandagsfrossor, som snart försatte kroppen uti ett vattusigtigt tillstånd. April:
tertianer fortforo. Maj: frossor gingo nu allmänt. Juni: frossor visade sig något.
Aug.—Okt.: frossor nog allmänna (Westberg för Halmstads distrikt); från
Kungsbacka distrikt skrefs deremot: intermitt. febrar voro sällsynta. Jag skötte
9 sådane sjuke, hvaraf 7 hade tertianer och 2 quotidianer (Landberg). Blekinge: 1 2 3
1) Läk. o. Naturf., XIII: Halenius, s. 76; Björnlund, s. 54; Zetterman,
årsb. f. 1797 i Snndh.-Coll. Arkiv.
2) Läk. o. Naturf.,XIII: Lönberg, s. 153;Björnlund, s. 216; ib.XIV:
Tengmalm, 8. 268; Ramberg, s. 241.
3) Malmberg, M., Snndins, J., Ekelund, J. M., Ståhlbom, G. E.,
Odhelius, E., Westberg, J. L., Årsberättelser f. 1798 i Snndh.-Collegii Arkiv.
— Läk. o. Natnrf., XIV: Tengmalm, s. 169; Dahlberg, s. 64; Ekelund,
S. 306 Landberg, s. 72; ib., XIII: Sjöborg, s. 228.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
