Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Inom det innevarande århundradet falla 5 perioder för frossors
mäktigare, epidemiska uppträdande. Den första kan sägas omfatta
åren 1805—15, ehuru de allmännare häijningarne egentligen endast
tillhörde åren 1808—12,). Beträffande denna periods trenne första
år (1805—07) äro våra källor ännu ofullständiga och om de tvenne
före dem närmast gående åren 1803 och 1804 ega vi endast ytterst
få notiser. Periodens början ligger således inhöljd i mörker. År
1804 finna vi emellertid frossan gängse i Stockholmstrakten, på
Drottningholm och å Svartsjölandet. 1805—1807 framträder hon
med vida större mängd fall än vanligt å landets nästan samtliga
frossörter, d. v. s. utefter Östersjökusten samt i omgifningarne
kring de stora sjöarne i rikets mellersta del. Men först 1808
anträder hon vandringar till bygder, som eljest äro för henne
främmande. Nu börjar hon nämligen härja i Strömstads distrikt,
hvarom Marin rapporterar: ”frossan, som aldrig någonsin
till-förene hvarken varit sedd eller känd i detta distrikt, var under
sommaren mer ån allmän både bland allmoge och trupp”. ”Frossor
voro mycket gängse”, uppgifver äfvenså A sch an från samma ort.
Det följande året (1809) utbreder hon sig vidare öfver hela vestra
kusten af Sverige åtminstone ifrån Norges ned till Skånes gräns.
Å Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, som 1808 emottog endast 4 fross- * i
Central-Byråns underd. berättelse för år 1870, Sthlm 1872, sid. 25. Till och med
år 1800 äro dödstalen gemensamma för Sverige och Finland. I tabellerna för förra
seklet bär kolumnen öfverskriften: frossa, omväxlande feber. Under de tvenne
första decennierna af detta sekel lyder rnbriken: frosse, älta med eller ntan
vattensvullnad. Det tredje decenniets statistik sammanförer ’’frossor och
re-mittenta febrar”. Men enär dessa senare ofta äro ganska svåra att skilja från
andra febersjukdomar, och enär således i och med detta rubricerande en alldeles för
stor fordran på diagnostisk förmåga ställes på presterskapet och allmänheten, måste
de nnder sistnämnda rubrik lemnade dödstal anses högst opålitliga, hvarföre vi ej
heller här införa dem. Vi anmärka blott att de ganska starkt angifva den 1826
börjande frossperioden. För åren 1831 — 60 saknas statistik öfver dödligheten i frossa
i Sverige.
1) Källorna för de i den följande framställningen lemnade uppgifter äro
läkar-nes i Sundhets-Collegii Arkiv förvarade embetsberättelscr. Tyvärr äro åtskilliga
årgångar af dessa berättelser ganska inkompletta. Berättelserna för åren 1803, 1804,
1807, 1817, 1820 ocb 1831 saknas nästan helt och hållet. Några återfinnas dock i
Sv. Läkaresällskapets Bibliotek bland medicinal-rådet Trafvenfelts eftcrlemnade
papper. Utaf några andra af de saknade berättelserna äro utdrag införda i Sv.
Läk.-Sällsk. Handlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
