Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
patienter, gifves detta år vård åt 59 personer, lidande af intermittens.
Farsotens uppträdande i Halland omförmäler We stberg med dessa
ord: ”intermittenta febrar gingo öfver hela provinsen som en
gångbar epidemi”. Äfven i Wadstena distrikt visa de sig (Acharius).
Dessutom var sjukdomen dessa år såsom vanligt gängse i flere
trakter vid Wenern (Sundberg), Hjelmaren (Hedenström) och
Mälaren (Jacobi, Sparrman, Gadelius) samt å Östersjökusten,
hvar-öm uppgifter förefinnas från Kalmar (Ackse 11), Westervik
(Palm), Nyköping (Sachlén), Norrtelge (Lunell) och
Söderhamn (Nordblad).
För år 1810 omtalas frossa märkvärdigt nog hvarken från
Kalmar eller Westervik; så ej heller från Norrtelge. Provincialläkaren i
Kalmar distrikt Colli ander uppgifver till och med, att det ”i April
och Maj var fullkomligt friskt.” Så mycket svårare härja frossorna
i Nyköpings distrikt, der de hålla i sig öfver hela sommaren
(Sachlén), äfvensom i mellersta låglandsbåltet enligt uppgifter från
Stockholm (Trafvenfelt), Enköpings (Sommelius) och Arboga
distrikt (Zetherman), vestra delen af Nerike (Gerelius) samt
Wermland (Lundmark). Sina vandringar riktar farsoten äfven
åt de inre delarne af landet och böljar hon nu i dem bestiga så väl
den södra som norra landthöjden. Från Alingsås distrikt berättar
Forsell: ”i början af året voro i synnerhet intermittenta febrar gängse
och räckte långt in på sommaren.” Och från Ekesjö och Kisa
omtala Olin och Landeberg frossor såsom mer eller mindre allmänt
gängse. ”1 April”, skrifver Lundmark från Philipstad, ”böljade
den öfver hela Wermland gångbara intermittenta febern att äfven
visa sig på flere ställen i bergslagen, som eljest plär vara fri från
frossor.” Och Ström från Hedemora distrikt: ”frossan, en i denna
ort högst sällsynt sjukdom, infann sig nu ganska allmänt.”
Ar 1811 återfinner man visserligen farsoten nästan öfverallt, der
hon året förut härjat, dock i allmänhet mycket afmattad. Ny terrain
har hon dock äfven nu vunnit, och der detta lyckats, söker hon att
så mycket mer taga skadan igen. Sålunda berättas frossorna detta
år i Norrköping vara ”så allmänna och svåra, att man knappt finner
medel deremot” (Noréus), och från Gottland, hvarest af de
närmast föregående åren endast året 1807 företett några fall af frossa,
och hvarifrån sjukdomen eljest omtalats såsom ”högst sällsynt”
(Wallberg 1809), rapporteras ”intermittenta febrar hafva alla årstider
öfversvämmat landet i olika former af qvotidianer, tertianer och äf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
