Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
tenta febrar hafva liksom nnder föregående år utgjort en öfrerallt
herrskande epidemi för alla åldrar och vilkor.” 1829 ”gick frossan
sporadice hela året igenom nti alla församlingarna (af Luleå distrikt)
Lappmarkerna undantagna”, underrättar oss Waldenström. 1830
visade hon sig till och med i Jemtland samt var ”under loppet af
året rådande sjukdom” i Sunnerbo härad i vestra delen af Småland,
der hon eljest sällan gör besök. För öfrigt voro hennes krafter detta år
i ej ringa grad försvagade. Men nu samlar hon dem åren 1831 och
1832 till ett sista förtvifladt anfall. Under remittent xnasque finna
vi henne nämligen i Augusti och September 1831 ”gångbar och mycket
allmän öfver hela riket”1). Sin hos oss vanliga intermittenta form
återtager hon likväl snart och rasar under denna form våren 1832
å många orter skarpare än något af de föregående åren. Härom
skrifves t. ex. från Hallands södra distrikt: ”i början af Mars
infunno sig frossor, hvilka med en förundransvärd hastighet
utbredde sig. Antalet af frossor ökades med hvar enda dag och under
hela sommaren tillväxte sjukdomen beständigt, men då den kallare
årstiden inträdde var knappt något hus i staden eller på landet, der
icke flere frosspatienter lågo.” Och från Warberg: ”under April,
Maj och Juni månader voro frossor så allmänt gängse i de socknar,
som äro belägna inom 11/2 till 2 mils afstånd ifrån hafvet, att utan
öfverdrift kan antagas det intet hushåll fanns inom det nämnda
omfånget, som icke i mer eller mindre mån hemsöktes af den rådande
epidemien” (Westberg). Från Upsala: ”frossorna utgjorde en
allmän epidemi öfver hela distriktet särdeles bland den arbetande
massan, så att på många ställen i ett hushåll af 10 personer åtminstone
7 å 8 deraf voro angripna” (Schultz). Hanström, som alltifrån
1814 hade bevittnat frossans härjningar i hennes älsklingsort,
Kalmar län, skrifver också: ”frossor voro med uteslutande af andra
feberformer så allmänna såväl i städerna som på landsbygden, att man
sällan erfarit ett dylikt förhållande.”
Men härmed var också frossans makt bruten och det så
fullständigt, att på många orter under de närmast följande åren knappt
något enda fall af frossa förekom. Wessman meddelar sin i
Linköpings distrikt gjorda iakttagelse häröfver med följande ord: ”i och
med sommarsolståndet (1832) uppnådde frossan sin akme och
försvann utan någon declinatio morbi, alldeles som om hon gifvit sig
1) Trafrenfelt C., Utdrag af sjakrapporter, inkomna till Eongl. Sandhets*
Collegium från landsorterna från och med år 1826 till och med år 1831. St.
Läk.-Sällsk. Handl. XII, s. 330.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
