Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
utför en bottenlös ättestupa.” Detta frossans upphörande inträdde
emellertid icke samtidigt i alla delar af landet. Tidigast förmärktes
det i Mälarens grannskap, ty der hade frossans epidemiska härjningar
redan med 1831 års utgång försvagats eller upphört, såsom synes af
följande utdrag ur läkarnes embetsberättelser. För Westerås distrikt
rapporterar Widberg: ”frossfebrarne voro år 1832 lika sällsynte,
som de under de föregående åren varit allmänna.” Från Eskilstuna
skrifver Hartman om 1832: ”frossorna, som utmärkte de förra
åren, hafva nästan alldeles upphört under senare hälften af året.”
Brandelius berättar om sjukligheten i Stockholms läns södra distrikt
1832: ”de intermittenta febrarne förekommo redan med detta års
början mera sällan, än de förut på flere år gjort inom detta distrikt”.
T de från sjön mera aflägsna delarne af Mälareprovinserna fortfor
farsoten emellertid äfven under första hälften af 1832 att våldsamt rasa,
så i Wingåker enligt Linderholm, så äfven i Upsala distr. enligt
hvad Schultz’s ofvan anförda yttrande visar. Från de flesta af de
vid Östersjön belägna läkaredistrikten saknas uppgifter för detta år,
men af de, som förefinnas, synes det sannolikt, att epidemien äfven
här till sin intensitet försvagades tidigare i bygderna närmast hafvet,
än i de längre inåt landet belägna. För en sådan uppfattning talar t.
ex. följande yttrande i Högmans rapport från Gestrikland för 1832,
jemfördt med hvad vi redan haft tillfälle att anföra om sjukligheten i
de inre delarne af landet. Högman skrifver: ”frossfebrar voro på våren
temligen allmänna, men mindre recidiverande än vanligt utom på några
kärrtrakter.” Frossans ofvan omnämnda svåra härjning i Wimmerby
distrikt våren 1832 tillhörde också enligt Han ström emot
vanligheten ”isynnerhet skogstrakterna.” För 1833 blir frossan icke ens nämnd
i Hanströms öfversigt öfver sjukligheten i Wimmerby distrikt. Och
från Kalmar distrikt omtalar Ekman henne ej heller för hafskusten;
i tvenne uti det inre af landet belägna socknar, Högsby och
Långe-måla, uppgifver han henne deremot såsom gängse.
De orter, i hvilka frossan under denna period längst dröjde qvar,
voro, märkvärdigt nog, några landsdelar, i hvilka hon eljest icke
plägar finna trefnad, nämligen södra landthöjden och vestra kusten. Men
äfven om dessa orter gäller hvad vi ofvan anmärkt om landets östra
del, nämligen att frossan förr upphörde vid hafskusten än i de inre
delarne af landet. I olikhet mot förhållandet å Mälareprovinsernas,
Östergötlands och Kalmar läns kuststräckor, fortfor frossan nämligen å
vestra kusten, åtminstone å en del deraf, ännu under senare hälften af
1832 att skarpt häija; i olikhet mot förhållandet å södra landt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
